Tandvårdens ordlista A–Ö – för ibland känns det verkligen som att tandvården har ett helt eget språk och en förkortning för precis allt. Här har jag samlat vanliga ord, odontologiska termer och förkortningar som du kan stöta på inom tandvården, enkelt förklarade från A till Ö.
Ordlistan är till för dig som arbetar eller studerar inom tandvården, oavsett om du är tandsköterska, tandhygienist, tandläkare eller student. Sök efter ordet direkt i sökrutan eller hoppa till rätt bokstav – så slipper du scrolla dig genom halva alfabetet för att komma fram till vad FHB egentligen betydde igen.
Ordlistan kommer att växa med tiden, med nya ord och förkortningar som läggs till längs vägen. Använd den när du pluggar, skriver en journalanteckning eller stöter på ett ord du inte känner igen – helt enkelt som ett ställe att komma tillbaka till när du behöver slå upp något..

Inget ord hittades. Prova en annan sökning.
A
Mekaniskt slitage på tandytan, till exempel från hård tandborstning eller vanor som nöter på tanden.
Mellandel som kopplar ett tandimplantat till en krona, bro eller annan protetisk konstruktion.
Material som skapar bindning mellan tandytan och ett restaureringsmaterial, till exempel komposit.
Metod där material binds till emalj eller dentin med etsning, primer och/eller bonding.
Ämne som kan finnas i lokalbedövning för att dra ihop blodkärl, förlänga bedövningseffekten och minska blödning.
Mycket små droppar eller partiklar som kan spridas i luften, till exempel vid användning av turbin eller ultraljud.
Ett litet, smärtsamt sår i munslemhinnan som oftast läker av sig självt.
Medfödd avsaknad av ett tandanlag. Kallas också dental aplasi när en tand aldrig utvecklas.
Pulver- och vattenblästring som används för att avlägsna biofilm och vissa missfärgningar från tandytor.
Plastmaterial som bland annat används i proteser, temporära konstruktioner och vissa bettskenor.
Inflammation runt rotspetsen som ofta ger ömhet när tanden belastas eller knackas på.
Tandvård som behöver göras snabbt på grund av till exempel smärta, svullnad, trauma eller andra akuta besvär.
Besök som bokas på grund av ett nytillkommet eller brådskande tandproblem, till exempel värk, svullnad eller trauma.
Ett avtrycksmaterial som blandas med vatten och används för att ta avtryck av tänder och käkar.
Överkänslighetsreaktion från immunförsvaret mot ett ämne som kroppen normalt skulle tåla.
Information om patientens allmänna hälsa, sjukdomar, läkemedel, allergier och andra relevanta faktorer.
Statligt bidrag som berättigade vuxna kan använda som delbetalning för tandvård.
Hålrummet i käkbenet där tandens rot sitter.
Den del av käkbenet som omger och stödjer tändernas rötter.
Ett smärtsamt tillstånd som kan uppstå efter att en tand dragits ut, när blodkoaglet som ska skydda såret försvinner eller bryts ned för tidigt.
Ett äldre fyllningsmaterial som bland annat innehåller kvicksilver och tidigare användes mycket för att laga tänder.
Processen där tandemalj bildas under tandens utveckling.
Bedövning som används för att minska eller ta bort smärta under en behandling.
När en tandrot växer fast direkt i käkbenet och det normala rothinnelagret saknas lokalt.
Läkemedel mot bakterieinfektioner. Inom tandvården används det bara vid vissa infektioner och indikationer.
Åtgärder som minskar mängden mikroorganismer på levande vävnad, till exempel med ett antiseptiskt munsköljmedel.
Tandrotens spets.
Endodontisk behandling som syftar till att skapa en barriär vid rotspetsen på en tand med nekrotisk pulpa och ofullständig rotutveckling.
Elektroniskt hjälpmedel som används för att bestämma arbetslängden i en rotkanal.
Behandling som försöker bevara vital pulpa så att roten på en ung permanent tand kan fortsätta utvecklas.
Mot eller vid tandens rotspets.
En röntgenbild som visar hela tanden, inklusive roten och området runt rotspetsen.
När en eller flera tänder saknas eftersom tandanlagen aldrig har utvecklats.
Området eller tandytan mellan två tänder.
Hur tänderna har kontakt med varandra när underkäken rör sig.
Tunt färgat papper som används för att markera var tänder eller restaurationer har kontakt i bettet.
Arbetssätt som ska förhindra att mikroorganismer förs in i ett rent behandlingsområde.
Kontroll före injektion där man drar tillbaka sprutans kolv för att minska risken att lokalbedövning ges direkt i ett blodkärl.
Medel som drar samman vävnad och kan hjälpa till att kontrollera vätska och mindre blödning från tandköttet, till exempel vid protetiskt arbete.
Retraktionspasta som används för att tillfälligt föra undan tandköttet och hjälpa till att kontrollera vätska eller mindre blödning inför till exempel avtryck eller scanning.
Äldre benämning på en tand där pulpan inte längre är vital, alltså levande.
Negativ form av tänder och omgivande vävnader som används för att framställa en modell eller protetisk konstruktion.
Material som registrerar formen på tänder och mjukvävnader, till exempel alginat eller silikon.
Sked av metall eller plast som håller avtrycksmaterialet när ett traditionellt avtryck tas.
B
Grundläggande hygienrutiner som minskar risken för smittspridning inom tandvården.
Regelbunden undersökning där tandläkare eller tandhygienist bedömer munhälsa och vårdbehov.
Åtgärd som görs för att förebygga, lindra eller behandla ett tillstånd i munnen.
Kirurgisk uppbyggnad av käkben när benvolymen behöver ökas, till exempel inför implantatbehandling.
Vinkel- eller kraterformad benförlust runt en tand vid parodontit.
Minskning av käkbenet runt en tand eller ett implantat, till exempel vid parodontit eller periimplantit.
Beskrivning av benets täthet och struktur, relevant bland annat vid implantatbehandling.
Höjden på käkbenet runt tänder eller implantat, ofta bedömd på röntgen och vid parodontal undersökning.
Ben eller benersättningsmaterial som används för att bygga upp ett område där ben saknas.
Hur tänderna i över- och underkäken möts när man biter ihop.
När tändernas eller käkarnas läge gör att bettet avviker från det normala.
Området inom tandvården som handlar om käkarnas funktion och besvär från bland annat käkleder och tuggmuskler.
En registrering av hur tänderna i över- och underkäken möts.
En avtagbar skena över tänderna som bland annat kan användas vid tandpressning eller tandgnissling.
Området där en tandrot delar sig i två rötter.
På båda sidor, till exempel på både höger och vänster sida av käken.
Kalciumsilikatbaserat dentalt material som bland annat kan användas nära pulpan och vid vissa endodontiska behandlingar.
Organiserad beläggning av mikroorganismer på en yta. Dental plack är en typ av biofilm.
Prov av vävnad som tas för mikroskopisk undersökning och diagnostik.
En intraoral röntgenbild som framför allt används för att bedöma karies mellan tänderna och benkanten. Finns bland annat som liggande och stående bitewing.
En stående bitewingbild som visar en större del av tandens rot och alveolarben än en vanlig liggande bitewing. Används ofta när bennivån behöver bedömas, till exempel vid parodontal undersökning.
Engelskt ord för tandblekning.
Gel med blekande ämne, oftast väteperoxid eller karbamidperoxid, som används vid tandblekning.
Individuellt anpassad skena som håller blekningsgel mot tänderna vid hemmablekning.
Lokalbedövning som läggs nära en större nerv för att bedöva ett större område, till exempel mandibularisblockad.
Trycket i kroppens blodkärl. Kan behöva kontrolleras inför eller under tandbehandling hos vissa patienter.
När tandköttet blöder vid försiktig sondering. BOP står för “Bleeding on Probing” och kan vara ett tecken på inflammation.
Ett material som hjälper exempelvis komposit att fästa på tanden.
Ställ eller block som håller och organiserar dentala borrar så att rätt borr är lätt att hitta och hantera.
Fast protetisk konstruktion som ersätter en eller flera saknade tänder och stöds av tänder eller implantat.
Förbindelsen mellan delar i en brokonstruktion.
Tandpressning eller tandgnissling, ofta omedvetet och ibland under sömn.
Den del av käkbenet som ligger på kind- eller läppsidan av en tand.
Den sida av tanden som vetter ut mot kinden. Läs mer i min guide om tandanatomi, tandnummer och tandytor.
Slemhinnan på insidan av kinden.
Inflammation i en slemsäck. Begreppet är inte specifikt dentalt men kan förekomma i medicinsk anamnes.
C
Förhållandet mellan bundna och fria ytor i en kompositkavitet, vilket kan påverka polymerisationsspänningar.
Digital teknik som används för att designa och framställa till exempel kronor och andra tandersättningar.
Hörntand, alltså tanden mellan incisiver och premolarer.
Handinstrument som används för att forma och skulptera fyllningsmaterial innan eller under färdigställandet av en restauration.
En typ av tredimensionell röntgen som ger detaljerade 3D-bilder av tänder, käkar och omgivande vävnader.
Material som används för att fästa till exempel en krona eller bro på tanden.
När en krona, bro eller annan konstruktion fästs på tanden med cement. Läs mer i min guide om cementering av krona och bro.
Övergången mellan emalj och rotcement vid tandhalsen, även kallad emalj-cementgränsen.
Cement som blivit kvar runt en krona, bro eller implantatkonstruktion efter cementering och behöver avlägsnas.
Ett reproducerbart käkledsläge som kan användas vid bettregistrering och protetisk planering.
Den del av tanden som ligger nära tandköttskanten eller tandhalsen.
Arbete som görs direkt vid behandlingsstolen tillsammans med patienten.
Varumärke för lokalbedövningsmedel med prilokain; vissa varianter innehåller felypressin i stället för adrenalin.
Förkortning för kobolt-krom, en metallegering som bland annat kan användas inom protetik.
Handinstrument med rundad arbetsände som används vid subgingival rengöring och depuration.
En upphöjd del på tandens tuggyta, till exempel en av “topparna” på en kindtand.
Varumärke för tranexamsyra, ett läkemedel som minskar nedbrytningen av blodkoagel och kan användas för att hjälpa till att kontrollera blödning, bland annat i samband med tandvård.
Vätskefylld eller halvfast hålighet i vävnad som omges av en kapsel eller epitelvägg.
Kirurgiskt avlägsnande av en cysta.
D
Benämning som i svensk endodonti kan användas om natriumhypokloritlösning för spolning av rotkanaler.
Rengöring där beläggningar, infekterad vävnad eller annat oönskat material tas bort.
Rengöring och desinfektion som minskar eller avlägsnar smittämnen från ytor, instrument eller behandlingsområden.
Avtagbar protes som ersätter en eller flera, men inte alla, tänder i en käke.
När mineral förloras från emalj eller dentin, till exempel vid tidig karies eller syrapåverkan.
Den hårda tandvävnaden som ligger under emaljen och omger tandens pulpa.
Borttagning av tandsten och bakteriebeläggningar från tand- och rotytor.
Process som minskar mängden sjukdomsframkallande mikroorganismer på instrument, ytor eller i ett behandlingsområde.
Benämning på ett sjukdomstillstånd eller en skada som fastställs efter undersökning och bedömning.
Mellanrum mellan de två centrala framtänderna, oftast i överkäken.
Ett mellanrum mellan två tänder.
Andra möjliga diagnoser som kan förklara patientens symtom och därför behöver övervägas.
När tänder och mun skannas digitalt i stället för att ett traditionellt avtryck tas med avtrycksmaterial.
Behandling där ett skyddande material läggs direkt över en liten pulpaexponering för att försöka bevara pulpan vital.
Hjälpmedel vid fyllningsterapi som kan användas för att stabilisera matrisen och skapa kontaktform i ett approximalt område.
Den sida av tanden som vetter bort från mitten av tandbågen.
När framtänderna i överkäken täcker en ovanligt stor del av framtänderna i underkäken när man biter ihop.
Engelsk benämning på alveolit, ett smärtsamt tillstånd som kan uppstå efter att en tand dragits ut.
Tand med avvikande form som kan bero på fusion eller gemination under tandutvecklingen.
Ett kalciumhydroxidbaserat material som kan användas som skydd nära pulpan i en djup kavitet.
E
Kelaterande lösning eller gel som används inom endodonti för att hjälpa till att avlägsna smear layer och underlätta instrumentering.
Test där en svag elektrisk stimulering används för att bedöma pulpasensibilitet.
Tandens yttersta och hårdaste lager som täcker kronan.
Övergången mellan tandens emalj på kronan och cement på roten.
Utvecklingsstörning där mindre emalj än normalt har bildats, vilket kan ge gropar eller tunn emalj.
Området inom tandvården som handlar om tandens pulpa och rotkanaler, till exempel rotbehandling.
Tunt instrument som används för att rensa, forma och mäta rotkanaler.
Användning av operationsmikroskop för förstoring och bättre sikt vid endodontisk behandling.
Motor som driver maskinella rotkanalsfilar med kontrollerad hastighet och vridmoment.
Ny rotbehandling av en tidigare rotfylld tand när den gamla behandlingen behöver göras om. Kallas också revisionsbehandling.
Rengöring av rotkanalsystemet med vätska, ofta natriumhypoklorit och ibland EDTA.
Litet hjälpmedel inom endodonti där rotkanalsfilar kan placeras och hållas ordnade under behandlingen.
En tunn sug som används vid endodontisk behandling för att hålla arbetsområdet rent och torrt.
Förlust av tandsubstans som orsakas av syror och inte av bakterier.
Tandens frambrott genom käkben och slemhinna till sin plats i tandbågen.
Mjukvävnadscysta som kan uppstå över en tand som håller på att bryta fram.
En syra som används för att förbereda tandytan så att exempelvis bonding och komposit kan fästa bättre.
Skedformat handinstrument som används för att avlägsna mjukt kariesangripet dentin eller annat mjukt material från en kavitet.
När skadad eller kariesangripen tandsubstans tas bort från tanden.
Handinstrument som används för att avlägsna mjukt kariesangripet dentin.
Borttagning av kariesangripet eller mjukt dentin med handinstrument eller roterande instrument.
En godartad benutväxt som kan förekomma i käken.
När en vävnad eller struktur blir blottlagd, till exempel pulpaexponering eller exponerad rotyta.
När en tand tas bort, alltså dras ut. Läs mer i min guide om tandextraktion steg för steg.
Något som finns eller görs utanför munnen.
En ortodontisk apparatur där kraft appliceras från utsidan av munnen för att påverka tändernas eller käkarnas läge.
F
Tunna skal som fästs på tandens framsida för att förändra till exempel form, färg eller utseende.
Kärlsammandragande ämne som används i vissa lokalbedövningsmedel som alternativ till adrenalin.
Kompositmaterial förstärkt med fibrer för ökad hållfasthet i vissa restaurationer eller konstruktioner.
Djupet mellan tandköttskanten och botten av tandköttsfickan, mätt med en sond.
Graderad sond som används för att mäta fickdjup runt tänder och bedöma tandköttets och stödjevävnadernas tillstånd.
Fullständig registrering av parodontala fickdjup och ofta även blödning, retraktion, furkation och mobilitet.
Hjälpmedel som organiserar endodontiska filar och kan underlätta arbete och säker hantering.
En smal fåra eller fördjupning på tandens tuggyta.
När fissurer på tandens tuggyta täcks med material för att minska risken för karies.
Onormal gång från ett infekterat område till en yta där var kan tömmas, till exempel från en tandinfektion till tandköttet.
Protetiska ersättningar som sitter fast i munnen, till exempel kronor och broar.
Kirurgiskt frilagd mjukvävnad som lyfts undan för att ge åtkomst till underliggande tand eller ben.
En mer lättflytande typ av komposit som kan användas vid olika typer av fyllningar och uppbyggnader.
Gel med högre fluoridhalt som kan användas för kariesprevention hos patienter med särskilt behov.
Ett ämne som stärker tänderna och hjälper till att förebygga karies.
När en koncentrerad fluoridlack appliceras på tänderna för att förebygga eller bromsa karies.
Munsköljning med fluoridlösning som komplement till tandborstning med fluortandkräm.
Tandkräm med fluorid som stärker emaljen och minskar risken för karies.
En spricka eller ett brott, till exempel i en tand, rot eller käke.
Slemhinneband som fäster läpp eller tunga mot omgivande vävnad, till exempel läppband eller tungband.
Kirurgiskt ingrepp där vävnad tas bort eller lyfts undan för att göra en tand eller struktur åtkomlig.
Ett abonnemang inom Folktandvården där patienten betalar ett fast pris för tandvård enligt avtal.
Området där rötterna på en flerrotig tand delar sig.
Parodontal benförlust som nått området mellan rötterna på en flerrotig tand.
Restaurering där förlorad tandsubstans ersätts med material, till exempel komposit eller glasjonomer.
Överskott av fyllningsmaterial som sticker ut utanför tandens naturliga kontur och kan irritera tandkött eller försvåra rengöring.
Förlust av tandens parodontala fäste, mätt från emalj-cementgränsen till fickans botten.
En förenklad kontroll av tandkött och tandens stödjevävnader för att upptäcka tecken på parodontal sjukdom.
När en planerad tandvårdsbehandling bedöms innan den påbörjas, till exempel inom vissa regionala tandvårdsstöd. Underlaget kan innehålla behandlingsplan, kostnadsberäkning, röntgenbilder och andra uppgifter som behövs för beslut.
Tätning av en yta eller öppning, till exempel fissurförsegling eller koronal försegling efter endodonti.
När en kavitet eller öppning stängs med ett temporärt eller permanent material.
G
Det odontologiska ordet för tandkött.
Något som hör till eller ligger nära tandköttet.
När tandköttet förs undan tillfälligt, till exempel inför ett avtryck eller en digital scanning.
Tunn tråd som placeras i tandköttsfåran för att tillfälligt föra undan gingivan och skapa plats inför till exempel avtryck eller scanning.
Kirurgiskt avlägsnande av en del av tandköttet.
Inflammation i tandköttet, ofta med rodnad, svullnad eller blödning.
Kirurgisk omformning av tandköttet för att förbättra form eller funktion.
Ett tandfärgat material som bland annat kan användas som fyllningsmaterial eller cement.
När det finns tydliga mellanrum mellan flera tänder.
En jämn, säker väg i rotkanalen som skapas innan större maskinella filar används. Engelska: glide path.
Engelskt uttryck för glidbana i rotkanalen inför fortsatt instrumentering.
Blodsocker. Relevant i anamnes och akutsituationer, särskilt hos patienter med diabetes.
Ny, kärlrik vävnad som bildas när kroppen försöker läka ett sår eller ett inflammerat område.
Kronisk inflammatorisk vävnadsreaktion; i tandvården används ordet ofta om förändring runt en rotspets.
Implantatkirurgi där en digitalt planerad kirurgisk guide hjälper till att styra implantatets placering.
En tandkrona som helt eller delvis är tillverkad av en guldlegering.
Roterande gummikopp som används med puts- eller profylaxpasta för rengöring och polering av tandytor.
Material som används för att fylla rotkanaler efter att de har rengjorts vid en rotbehandling.
H
Karies nära tandhalsen, ofta i området vid tandköttskanten.
Instrument som används för hand i stället för att drivas av exempelvis en borrmaskin eller ultraljud.
En avtagbar protes som ersätter alla tänder i en tandlös käke.
En mer omfattande röntgenundersökning där flera bilder tas för att visa hela eller stora delar av bettet.
Åtgärder som stoppar eller minskar blödning.
Medel som används för att minska eller stoppa blödning, till exempel vid protetiska eller kirurgiska moment.
Inflammation i levern, ofta orsakad av virus. Viktigt i vårdhygien och anamnes.
Virus som kan ge återkommande blåsor och sår, ofta på läppen eller i munområdet.
Parodontal benförlust där benkanten sjunker relativt jämnt längs flera tänder.
Avståndet framåt mellan överkäkens och underkäkens framtänder.
Smärta i huvudet som ibland kan vara relaterad till käkmuskler, bettfunktion eller annan orofacial smärta.
Beskriver ett material som har god förmåga att samverka med eller attrahera vatten, relevant för vissa avtrycksmaterial.
Oxiderande ämne som bland annat används i tandblekningsprodukter.
När en person har en eller flera extra tänder utöver det normala antalet.
Ökat blodflöde i vävnad. Kan bland annat förekomma vid inflammation i pulpan.
Ökad känslighet, till exempel ilningar från blottlagt dentin vid kyla eller beröring.
Medfödd avsaknad av en eller flera permanenta tänder.
När emaljen har utvecklats med sämre mineralisering och därför kan vara mjukare eller känsligare.
Information om patientens hälsa, sjukdomar, läkemedel och andra faktorer som kan påverka tandvården.
Förkortning som kan användas i journalen för patientens högra sida.
En del av det statliga tandvårdsstödet som minskar patientens kostnad när ersättningsberättigande tandvård blir dyr. Läs mer om tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet hos Försäkringskassan.
I
En konstgjord rot, oftast av titan, som opereras in i käkbenet och kan bära till exempel en krona eller bro.
Fast brokonstruktion som stöds av ett eller flera tandimplantat.
Se abutment: mellandelen mellan implantatet och den protetiska konstruktionen.
Den del av implantatet som opereras in i käkbenet, oftast tillverkad av titan.
En konstgjord tandkrona som fästs på ett tandimplantat.
Nivå eller anslutning direkt vid implantatfixturen, till exempel vid avtryck eller scanning på implantatnivå.
Avtagbar protes som får stöd eller retention från implantat.
Skruv som används för att fästa en implantatkomponent eller protetisk konstruktion.
Engelskt ord för avtryck av tänder och käkar.
Skärkanten på en framtand.
En framtand. De åtta framtänderna längst fram i över- och underkäken är incisiver.
Medicinsk eller odontologisk anledning till att en undersökning eller behandling bör göras.
Behandling där ett tunt lager dentin lämnas över pulpan i en mycket djup kariesskada för att undvika exponering.
När mikroorganismer, till exempel bakterier, orsakar en infektion i vävnaden.
Lokalbedövning som injiceras nära behandlingsområdet så att bedövningen sprids i vävnaden.
Kroppens reaktion på irritation eller skada och kan bland annat ge rodnad, svullnad, värme eller smärta.
Engelskt uttryck för en parodontal bendefekt där fickans botten ligger apikalt om den omgivande benkanten.
Kompositteknik där flytande komposit injiceras genom en genomskinlig silikonmall för att överföra en planerad tandform direkt till tanden.
När ett läkemedel förs in i kroppen med hjälp av en nål, till exempel lokalbedövning.
En individuellt framställd fyllning som tillverkas utanför munnen och sedan fästs i tanden.
Mellan tänderna.
Något som finns eller görs inne i munnen.
Kamera/scanner som registrerar tänder och mjukvävnad digitalt och skapar en tredimensionell modell.
Digital avläsning av tänder och mjukvävnad med en intraoral scanner för att skapa en 3D-modell.
Inflammation i pulpan som inte bedöms kunna läka och som vanligen kräver endodontisk behandling eller extraktion.
Engelskt ord för spolning, ofta av rotkanaler vid endodontisk behandling.
Tunn nål som används för att föra in spolvätska i en rotkanal.
J
Dokumentationen av patientens undersökningar, diagnoser, behandlingar och annan viktig information.
En anteckning i patientjournalen om exempelvis kontakt, undersökning eller behandling.
En vedertagen förkortning som används för att skriva information kortare i en journal.
När en liten mängd material slipas bort för att exempelvis justera bettet eller passformen på en konstruktion.
K
Tunn ihålig nål som bland annat används för att ge lokalbedövning. Inom tandvården används olika längder och dimensioner beroende på injektionsteknik.
En sjukdom där syror från bakteriernas omsättning av socker bryter ner tandens hårda vävnader och kan orsaka hål.
Bedömning av om kariessjukdomen är aktiv och om nya eller växande kariesskador uppstår.
Metoder för att upptäcka och bedöma kariesskador, till exempel klinisk undersökning och bitewingröntgen.
När inga kariesskador har konstaterats vid den aktuella bedömningen.
Förebyggande åtgärder mot karies, till exempel fluorid, kostråd och förbättrad munhygien.
När en kariesskada utvecklas och blir större eller djupare över tid.
Dokumentation av kariesskador och deras omfattning på tänder och tandytor.
Bedömning av sannolikheten att en patient utvecklar nya eller fortskridande kariesskador.
Liten glasbehållare med lokalbedövningslösning som sätts i en aspirerande bedövningsspruta.
Ett hål eller en urgröpning i tanden, till exempel efter att karies har tagits bort.
Öppning eller hålrum i en tand som skapas eller finns inför restaurativ eller endodontisk behandling.
Akut endodontiskt ingrepp där pulpa avlägsnas från pulparummet efter att tanden öppnats.
Preparering av en öppning i tanden. Vid endodonti skapas åtkomst till pulparum och rotkanaler.
Tandfärgat, hårt material som används bland annat till kronor, broar, inlägg och fasader.
Krona huvudsakligen tillverkad av dentalkeramik, till exempel zirkonia eller litiumdisilikat.
Behandling där ett kirurgiskt ingrepp görs, till exempel operation av en tand eller placering av implantat.
En liten klämma som bland annat används för att hålla kofferdam på plats runt tanden.
Antiseptiskt ämne som kan användas kortvarigt för kemisk plackkontroll eller i vissa dentala behandlingar.
En tunn gummiduk som isolerar en eller flera tänder från resten av munnen under behandling.
Elastisk duk som isolerar behandlade tänder från saliv och resten av munhålan.
Metallklammer som fästs runt tanden för att hålla kofferdamduken på plats.
Ram som spänner upp kofferdamduken utanför munnen.
Tång som används för att placera och avlägsna kofferdamklammer.
Resorberbart membran som kan användas vid styrd ben- eller vävnadsregeneration.
Tandfärgat fyllningsmaterial som bland annat används för lagningar och uppbyggnader. Läs mer i min guide om kompositfyllning steg för steg.
Tandfärgad fyllning gjord av kompositmaterial. Läs mer i min guide om kompositfyllning steg för steg.
En krona eller kronliknande uppbyggnad gjord av kompositmaterial.
Området där två intilliggande tänder har kontakt med varandra.
Omständighet som gör att en viss behandling eller ett läkemedel bör undvikas eller inte användas.
Ett återbesök där ett område, en behandling eller ett tidigare besvär följs upp.
Mot tandens krona eller den del av tanden som ligger närmast kronan.
Bettavvikelse där en eller flera överkäkständer biter innanför underkäkständerna i sidled.
En uppskattning av vad en planerad tandvårdsbehandling kommer att kosta.
Äldre eller lokal benämning kan förekomma för kontroll av cirkulation; inte en standardiserad odontologisk term.
En tandersättning som täcker hela eller större delen av den synliga delen av en tand.
Något som är långvarigt eller återkommande, till exempel en kronisk inflammation.
Alternativ benämning som ibland används för korsbett.
Handinstrument med rundad eller kulformad arbetsdel som används för att packa, forma eller anpassa fyllningsmaterial.
Sensibilitetstest där kyla appliceras på tanden för att bedöma pulpans nervreaktion.
Luftfylld hålighet i överkäken, även kallad sinus maxillaris.
Kirurgiskt specialistområde som behandlar sjukdomar, skador och missbildningar i mun, käkar och ansikte.
Leden mellan underkäken och skallbasen som gör att underkäken kan röra sig.
Klick- eller knäppljud från käkleden vid rörelse, ofta kopplat till förändrad rörelse av ledskivan.
När underkäkens ledhuvud hamnar ur sitt normala läge och patienten kan få svårt att stänga munnen.
Äldre eller alternativ benämning på ortodonti/tandreglering.
L
Den sida av en framtand som vetter mot läppen.
Kirurgi där tandköttet lossas och lyfts som en lambå för att ge åtkomst till tand, rot eller ben.
Åt sidan eller bort från kroppens mittlinje.
Se blockadbedövning: lokalbedövning nära en nervstam som bedövar ett större område.
Vit slemhinneförändring som inte enkelt kan skrapas bort och som behöver bedömas eftersom vissa förändringar kan vara förstadier till cancer.
Lokalbedövande substans som bland annat finns i Xylocain.
Den sida av tanden som vetter mot tungan.
Stark glaskeramik som används till exempel för kronor, inlägg, onlays och fasader.
Bedövning som gör ett begränsat område känsellöst under en behandling. Läs mer i min guide om lokalbedövning inom tandvården.
Läkemedel som tillfälligt blockerar nervsignaler i ett begränsat område. Läs mer i min guide om lokalbedövning inom tandvården.
Varumärke för ett bis-akrylbaserat provisoriskt material som används för att framställa tillfälliga kronor och broar.
Förskjutning av en tand efter trauma, eller ett moment där tanden lossas i alveolen inför extraktion.
Smalt kirurgiskt instrument som används för att lossa en tand eller rot inför extraktion.
Kanyl som ofta används vid ledningsanestesi/blockad där injektionsstället ligger djupare.
Information om vilka läkemedel patienten använder.
Kroppens process för att reparera vävnad efter exempelvis ett sår, en operation eller en tandextraktion.
Ett litet slemhinneveck som förbinder insidan av läppen med tandköttet.
M
Underkäken.
Ledningsanestesi som bedövar grenar av nervus mandibularis och används för behandling i delar av underkäken.
Den översta kanten av alveolarbenet runt tanden, viktig vid bedömning av parodontal benförlust.
Den fria tandköttskanten som ligger närmast tanden.
Äldre benämning på parodontit som påverkar tandens stödjevävnader från tandköttskanten och nedåt.
Huvudkon av guttaperka som provas in till arbetslängd före rotfyllning.
Ett band eller hjälpmedel som placeras runt eller intill tanden för att forma en fyllning.
Matrisband och tillhörande hållare eller ringar som används för att forma en fyllning och skapa kontakt mot granntanden.
Överkäken.
Rengöring av tand- och rotytor för att avlägsna bakteriebeläggningar och tandsten vid parodontal behandling.
Den del av en bro som ersätter en saknad tand; kallas också pontic.
En liten borste som används för att rengöra mellan tänderna.
Den sida av tanden som vetter mot mitten av tandbågen.
En konstruktion med en kärna av metall som täcks med tandfärgad keramik.
Lugnande läkemedel i gruppen bensodiazepiner som kan användas för sedering vid tandvård efter individuell bedömning och enligt klinikens rutiner.
Molar-incisor hypomineralisation; utvecklingsstörning med svagare emalj på en eller flera första permanenta molarer och ibland incisiver.
Minimal borttagning av ytlig emalj med syra och slipmedel för att minska vissa ytliga missfärgningar.
Vävnad som inte är ben eller tand, till exempel gingiva, slemhinna och muskulatur.
Primär tand som ingår i barnets första tanduppsättning och senare normalt ersätts av en permanent tand.
Hur mycket en tand går att röra. Ökad mobilitet betyder att tanden är lösare än normalt.
En stor kindtand längst bak i munnen som främst används för att tugga och mala maten.
Området under tungan på insidan av underkäken.
Individuell instruktion i hur patienten kan rengöra tänder och mellanrum på ett effektivt sätt.
Skydd som placeras över tänderna för att minska risken för tandskador, till exempel vid kontaktsport.
Vätska för munsköljning, till exempel med fluorid eller klorhexidin beroende på syfte.
Den mjuka vävnaden som täcker stora delar av insidan av munnen.
Handinstrument med spegel som används för indirekt insyn, ljusreflektion och undanträngning av mjukvävnad.
Samlingsnamn för sår i eller kring munnen, med många möjliga orsaker.
Känsla av torr mun. Kan finnas även utan mätbart nedsatt salivproduktion, medan xerostomi ofta används för själva symtomet och hyposalivation för låg salivsekretion.
N
En desinficerande spolvätska som används för att rengöra rotkanaler vid rotbehandling.
Används för att beskriva att ett test eller fynd inte visar det man undersöker efter.
När celler eller vävnad har dött. I en tand kan det till exempel innebära att pulpan inte längre är levande.
Pulpa som har dött och inte längre har vital vävnad.
Vävnad som leder signaler i kroppen. Nerver gör bland annat att vi kan känna smärta och beröring.
Nervgren som ger känsel till stora delar av underkäkens tänder, underläpp och haka.
Nerv som bland annat ger känsel till främre delen av tungan och ligger nära området för mandibularisblockad.
Femte kranialnerven som bland annat förmedlar känsel från ansiktet och munhålan.
En flexibel metallegering som bland annat används i rotkanalsfilar och inom tandreglering.
Gas som kan användas tillsammans med syre för att minska oro och göra patienten mer avslappnad under behandling.
En tand där pulpan inte längre är levande.
Kirurgiskt instrument som används för att hålla och styra suturnålen när ett sår sys.
O
Fyllning och tätning av ett rengjort rotkanalsystem, vanligen med guttaperka och sealer.
Tuggytan på en premolar eller molar.
Hur tänderna i över- och underkäken har kontakt med varandra när man biter ihop.
Som har sitt ursprung i en tand eller tandbildande vävnad, till exempel en odontogen infektion.
Infektion som utgår från en tand eller dess stödjevävnader.
Läran och vetenskapen om tänder, munhälsa, käkar och sjukdomar och behandlingar inom dessa områden.
Protes som sätts in direkt efter att kvarvarande tänder har extraherats.
En individuellt framställd restauration som fästs på tanden och ersätter en större del av tuggytan än ett inlay.
Steril duk som används för att skapa ett rent operationsfält vid kirurgiska ingrepp.
Sug med grövre lumen som används vid kirurgi för att avlägsna blod, spolvätska och vävnadsrester.
Kirurgisk extraktion där tand eller rot behöver avlägsnas genom ett mindre operationsingrepp, ofta med lambå och ibland benavverkning.
En panoramaröntgen som visar båda käkarna och stora delar av tänderna på en och samma bild.
Varumärke för en mjuk läpp- och kindretraktor som håller undan läppar och kinder och ger bättre åtkomst och insyn i munnen.
Något som hör till eller har med munnen att göra.
Svampinfektion i munnen, oftast orsakad av Candida, som kan ge vita eller röda slemhinneförändringar och sveda.
Rengöring och skötsel av mun och tänder för att förebygga sjukdom.
Område som handlar om diagnostik och behandling av sjukdomar och förändringar i munslemhinna och närliggande vävnader.
Annan benämning på munslemhinna.
Odontologiskt område som arbetar med bilddiagnostik av tänder, käkar och ansiktsregion.
Kirurgiska behandlingar i munnen och käkområdet, till exempel komplicerade tandextraktioner.
Smärta i mun, käkar, ansikte eller närliggande strukturer, till exempel från käkleder eller tuggmuskler.
Engelskt uttryck för tandregleringsapparatur.
Tandreglering – området inom tandvården som behandlar felställningar av tänder och käkar.
Processen där benet läker fast direkt mot ytan på ett implantat.
Inflammation i benvävnad.
Infektion och inflammation i ben och benmärg, som kan förekomma i käkarna.
Avtagbar protes som får stöd eller retention från kvarvarande rötter eller implantat.
Varumärke för oxazepam, ett lugnande läkemedel i gruppen bensodiazepiner. Kan förekomma i samband med premedicinering inom tandvård efter individuell bedömning och ordination.
P
Den sida av en tand i överkäken som vetter mot gommen.
Slemhinnan som täcker gommen.
En röntgenbild som visar båda käkarna och stora delar av bettet på samma bild.
Röntgenundersökning som ger en översiktsbild av båda käkarna och stora delar av tänderna; kallas ofta OPG eller panorama.
Den triangelformade delen av tandköttet mellan två tänder.
Belastning av tänder och käkar utanför normal tuggning och sväljning, till exempel tandpressning eller tandgnissling.
Lokal varansamling i tandens stödjevävnader som ofta ger svullnad, ömhet och djup tandköttsficka.
Fördjupat utrymme mellan tand och tandkött som uppstår vid parodontit.
Graderat instrument som används för att mäta fickdjup runt tänder och implantat.
Regelbunden uppföljande behandling efter aktiv parodontal terapi för att minska risken för återfall.
Kirurgisk behandling av tandens stödjevävnader, till exempel lambåkirurgi eller regenerativ behandling.
Rothinnan mellan tandrotens cement och käkbenet som håller tanden upphängd och fördelar belastning.
Samlad registrering av parodontala fynd, till exempel fickdjup, blödning, mobilitet och furkationsinvolvering.
En inflammatorisk sjukdom som bryter ner vävnaden och benet som håller tänderna på plats.
Området inom tandvården som handlar om tandens stödjevävnader och sjukdomar som parodontit.
Salivabsorberande dyna som placeras på insidan av kinden över parotiskörtelns utförsgång för att hjälpa till att hålla arbetsområdet torrt.
Annan benämning på delprotes, alltså en avtagbar ersättning för några saknade tänder.
Personen som får eller söker vård.
Läran om sjukdomar och sjukliga förändringar i vävnader.
Tångliknande instrument som kan användas för att greppa och hålla till exempel material, vävnad eller mindre föremål.
Barn- och ungdomstandvård som odontologiskt specialistområde.
Oavsiktlig eller patologisk öppning mellan rotkanalsystemet och tandens utsida eller parodontiet.
Området runt en tands rotspets.
Inflammation runt ett tandimplantat där även benet runt implantatet bryts ner.
Inflammation i mjukvävnaden runt ett implantat utan konstaterad progressiv benförlust.
Inflammation i mjukvävnaden runt en delvis frambruten tand, ofta en visdomstand.
Test där tanden knackas lätt för att bedöma ömhet i vävnaden runt roten.
Tand i den vuxna tanduppsättningen som normalt ersätter en mjölktand eller bryter fram bakom mjölktänderna.
En mjuk bakteriebeläggning som bildas på tänderna.
Index som används för att registrera mängd eller förekomst av plack på tandytor.
Instrument som används för att packa eller kondensera material, till exempel guttaperka eller restaureringsmaterial.
Utjämning och glansning av tand- eller fyllningsytor med särskilda instrument och polermedel.
Den del av en bro som ersätter en saknad tand och ligger mellan brostöden.
Efter en operation eller ett kirurgiskt ingrepp, till exempel postoperativ smärta.
Mindre kindtand mellan hörntand och molar. Vuxna har normalt två premolarer per kvadrant.
När tandvävnad formas eller avlägsnas för att skapa plats och rätt form inför exempelvis fyllning, krona eller endodonti.
Förbehandlingsvätska i vissa adhesiva system som hjälper bonding att fästa mot dentin.
Kariesskada som uppstår på en tidigare unrestaurerad tandyta.
Mjölktand, alltså en tand i barnets första tanduppsättning.
Förebyggande åtgärder som ska minska risken för sjukdom, till exempel fluorbehandling och munhygieninstruktion.
Pasta med slipande partiklar som används vid professionell rengöring och polering.
Bedömning av hur ett tillstånd eller en tand sannolikt kommer att utvecklas och hur god chansen är att behandlingen lyckas.
Varumärke för provisoriska dentala material som används för att framställa eller ersätta tillfälliga restaurationer, till exempel temporära kronor och broar.
Avtagbar eller fast ersättning för saknade tänder. I vardagligt tandvårdsspråk menas ofta en avtagbar hel- eller delprotes.
Den del av en avtagbar protes som ligger mot slemhinnan och bär protesens tänder.
Konstgjord tand som ingår i en avtagbar protes.
Området inom tandvården som handlar om att ersätta eller återställa tänder med till exempel kronor, broar, implantat och proteser.
Tillfällig ersättning eller fyllning som används i väntan på en permanent behandling.
Mjukvävnaden inne i tanden med blodkärl, nerver och bindväv.
När pulpan blir blottlagd, till exempel vid djup karies, trauma eller preparation.
När pulpan har dött.
Behandling där ett skyddande material placeras nära eller direkt över pulpan för att försöka bevara dess vitalitet.
Avlägsnande av pulpan från krona och rotkanaler, vanligen som del av rotbehandling.
Inflammation i tandens pulpa. Kan vara reversibel eller irreversibel beroende på om pulpan bedöms kunna läka.
Avlägsnande av pulpan i tandkronan medan pulpan i rötterna lämnas kvar, ofta för att bevara vital vävnad.
Var; vätska som kan bildas vid bakteriell infektion och innehåller bland annat immunceller och vävnadsrester.
Klinisk benämning på polering eller rengöring av tandytor, ofta med gummikopp och puts-/profylaxpasta.
Mycket trögflytande avtryckssilikon som ofta används tillsammans med ett mer lättflytande material vid avtryckstagning.
Klinisk förkortning som på vissa arbetsplatser används för provisorisk överkäksprotes; lokala förkortningar kan variera.
Q
En fjärdedel av bettet. Munnen kan delas in i fyra kvadranter: två i överkäken och två i underkäken.
R
Röntgengenomsläpplig; ett område som ser mörkare ut på röntgenbilden.
Röntgentätt; ett område eller material som ser ljusare ut på röntgenbilden.
Kirurgiskt handinstrument som används för att lossa och lyfta slemhinna och periost från benet när en lambå ska friläggas.
När undersidan av en avtagbar protes anpassas med nytt basmaterial för att förbättra passformen mot slemhinnan.
När tandköttskanten har flyttat sig apikalt så att mer av tandens rot blir synlig.
Maskinell endodontisk fil som arbetar med växelvis fram- och återgående rotationsrörelse.
Återbildning av förlorad vävnad. Inom parodontologi kan målet vara att återbilda ben och tandens fäste.
Engelskt ord för rebasering av en protes.
När mineral återförs till tidigt demineraliserad emalj, bland annat med hjälp av saliv och fluorid.
När en patient skickas vidare till en annan vårdgivare eller specialist för bedömning eller behandling.
Hartsbaserat material; ordet används bland annat om resinbaserade cement och kompositer.
Adhesivt cement baserat på resin som används för att fästa vissa kronor, inlägg, onlays och fasader.
När hård vävnad, till exempel tandrot eller ben, bryts ner och försvinner.
En fast eller avtagbar apparatur som hjälper till att hålla tänderna på plats efter tandreglering.
Förmågan hos en konstruktion att sitta kvar på plats, till exempel en krona, protes eller ortodontisk apparatur.
Form på en preparation eller konstruktion som hjälper en restauration att sitta kvar.
En tand som inte har brutit fram normalt och ligger helt eller delvis kvar i käken.
Tillbakadragning eller undanträngning av vävnad; inom protetik ofta tillfällig undanträngning av gingiva.
Mild pulpal inflammation som kan läka när orsaken tas bort, ofta med kortvarig känslighet för kyla eller sött.
Planerad återkommande undersökning eller kontroll av en patient efter ett individuellt bestämt intervall.
Behandling som görs om. Inom endodonti menas ofta att en tidigare rotfyllning avlägsnas och rotkanalerna behandlas på nytt.
Benbevarande åtgärd efter extraktion där alveolen fylls eller behandlas för att minska benförlust inför framtida protetik eller implantat.
Behandling där tandens rotkanaler rengörs, desinficeras och förbereds för rotfyllning.
Hård vävnad som täcker tandroten och som rothinnans fibrer fäster i.
Instrument som drivs av hand- eller vinkelstycke, till exempel borr, polerare eller vissa endodontiska filar.
Spricka eller brott i tandroten, ofta efter trauma eller kraftig belastning.
Behandlingssteget där rengjorda rotkanaler fylls och försluts, vanligen med guttaperka och sealer. Läs mer i min guide om rotfyllning steg för steg.
Parodontalligamentet mellan tandrot och käkben som håller tanden på plats.
Ömhet från vävnaden runt roten, ofta märkbart när tanden belastas eller perkutteras.
Det smala utrymmet inne i tandroten där pulpan finns eller tidigare har funnits.
Mekanisk rengöring och formning av rotkanaler med hand- eller maskinella filar.
Rengöring och formning av rotkanalen inför rotfyllning.
En del av en tandrot som finns kvar i käken när resten av tanden saknas.
Den yttersta delen av tandroten; kallas apex.
Kirurgisk endodontisk behandling där rotspetsen friläggs och en liten del av den avlägsnas, ofta tillsammans med inflammerad vävnad.
Stift som placeras i en preparerad del av en rotkanal för att ge stöd åt en uppbyggnad när lite tandsubstans finns kvar.
Den del av tandens yta som hör till roten och normalt täcks av cement.
Engelskt ord för kofferdam.
Bilddiagnostik som används för att se sådant i tänder och käkar som inte alltid syns vid en vanlig klinisk undersökning.
S
Vätska från spottkörtlarna som fuktar munnen, skyddar tänder och slemhinna och hjälper till vid tuggning och sväljning.
Prov som används för att bedöma till exempel salivflöde, buffringsförmåga eller andra faktorer kopplade till munhälsa.
Mängden saliv som produceras under en viss tid.
Ett handinstrument med spetsig arbetsdel som används för att avlägsna tandsten, framför allt supragingivalt, alltså ovanför tandköttskanten.
Ett tätningsmaterial som används tillsammans med guttaperka vid rotfyllning.
Karies som uppstår i anslutning till kanten på en befintlig fyllning eller annan restauration.
Test av tandens nervreaktion, till exempel med kyla eller elektrisk stimulering. Visar nervrespons men inte direkt blodcirkulationen i pulpan.
Varumärke för lokalbedövningsmedel med artikain och adrenalin.
Varumärke för artikainbaserad lokalbedövning med högre adrenalinkoncentration än vanlig Septocaine.
Avtryck taget med elastomert silikonmaterial som ger hög detaljåtergivning och används ofta inom protetik.
En luftfylld hålighet. Inom tandvården är käkhålan, sinus maxillaris, särskilt viktig eftersom den ligger nära överkäkens bakre tänder.
Käkhålan i överkäken, nära rötterna på premolarer och molarer.
Kirurgisk benaugmentation i bakre överkäken där sinusmembranet lyfts för att skapa plats för mer ben inför implantat.
Ett tunt skal, ofta av keramik, som fästs på framsidan av en tand.
Kirurgiskt skärinstrument som används för att göra snitt i mjukvävnad.
Den vassa, utbytbara delen som monteras på ett skalpellskaft. Olika bladformer används för olika typer av kirurgiska snitt.
Bettförhållande som till stor del beror på käkarnas storlek eller position snarare än bara tändernas läge.
Implantatkrona som fästs med en skruv i stället för att cementeras.
Avvikande område i munslemhinnan, till exempel sår, rodnad, vit förändring eller knöl.
Infektion i munslemhinnan, till exempel candidos eller virusinfektion.
Ett tunt lager av rester som kan bildas på tandytan när dentin bearbetas med instrument.
Strukturerade frågor om smärtans plats, karaktär, intensitet, duration och vad som utlöser eller lindrar den.
Planering och utförande av kirurgiskt snitt i mjukvävnad.
Hur ofta socker eller andra fermenterbara kolhydrater intas; hög frekvens ökar kariesrisken.
Ett tunt handinstrument som används för att undersöka tänder eller tandkött.
Undersökning med en sond, till exempel för att mäta tandköttsfickor runt en tand.
Handinstrument med platt arbetsdel som kan användas för att blanda, applicera eller forma olika dentala material.
Rengöring med vätska, till exempel av rotkanaler under en rotbehandling.
Varumärke för en absorberbar gelatinsvamp som kan placeras i ett operations- eller extraktionsområde för att hjälpa till att stoppa blödning.
Körtel som producerar saliv, till exempel glandula parotis, submandibularis och sublingualis.
Förkalkning i en spottkörtelgång som kan hindra salivflödet och ge svullnad eller smärta.
Fri från levande mikroorganismer, inklusive bakteriesporer.
Process som avdödar alla former av mikroorganismer på instrument, vanligtvis i autoklav.
Äldre vardaglig benämning på en tand som byggts upp med stift i roten och därefter försetts med krona.
Vävnader som håller tanden på plats: gingiva, rothinna, rotcement och alveolarben.
Under tandköttskanten.
Ovanför tandköttskanten.
Kirurgisk tråd som används för att sy ihop ett sår efter ett ingrepp.
När ett operationssår sys ihop med suturtråd.
När suturer, alltså stygn, tas bort efter att ett operationsområde har läkt.
Ökad volym i vävnad, till exempel på grund av inflammation, infektion, trauma eller ödem.
När patienten inte upplever några symtom från området.
Statligt bidrag för vissa patienter med sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa.
T
FDI-numret för den permanenta högra centrala framtanden i överkäken.
FDI-numret för den permanenta vänstra centrala framtanden i överkäken.
FDI-numret för den permanenta vänstra första molaren i underkäken.
FDI-numret för den permanenta högra första molaren i underkäken.
Behandling som ljusar upp tändernas färg med blekande ämnen.
Den bågform som tänderna bildar i över- eller underkäken.
Vardaglig benämning på tandköttsficka eller parodontal ficka.
Spricka eller brott i en tand som kan omfatta emalj, dentin, pulpa eller rot.
Legitimerad yrkesperson som bland annat arbetar förebyggande och behandlar sjukdomar i tandkött och tändernas stödjevävnader.
Den mjuka vävnaden som omger tänderna. Det odontologiska ordet är gingiva.
Utrymmet mellan tand och tandkött som mäts med parodontal sond; fördjupade fickor kan förekomma vid parodontit.
När tandköttskanten drar sig tillbaka så att tandhals eller rotyta blir mer synlig.
Vardaglig benämning på parodontit, en sjukdom som bryter ner tandens stödjevävnader.
Legitimerad yrkesperson som undersöker, diagnostiserar och behandlar sjukdomar och skador i munnen.
Nummer som identifierar en bestämd tand. I Sverige används vanligen FDI-systemet med två siffror.
Behandling som flyttar tänder eller påverkar bettet med fast eller avtagbar apparatur; odontologiskt område: ortodonti.
Yrkesperson inom tandvård som bland annat assisterar vid behandlingar och arbetar med hygien, patientkontakt och klinikens arbetsflöde.
Plack som har mineraliserats och blivit hårt och därför inte kan borstas bort med en vanlig tandborste.
Tandens hårda vävnader, framför allt emalj, dentin och rotcement.
Yrkesperson som framställer och reparerar tandtekniska arbeten, till exempel kronor, broar och proteser efter tandvårdens underlag.
Verksamhet där tandtekniska konstruktioner som kronor, broar och proteser tillverkas.
Tunn tråd som används för att rengöra mellan tänderna.
Ett steg vid framställning av protes där proteständerna sätts upp, vanligtvis i vax, för att kontrollera bland annat utseende, bett och tandplacering innan protesen färdigställs. TUPS kan även användas om besöket då tanduppsättningen provas i munnen.
Rädsla eller stark oro inför tandvård, från lätt nervositet till svår tandvårdsfobi.
Ekonomiska stöd för tandvård, bland annat statligt tandvårdsstöd och vissa regionala stöd.
Tillfällig. Till exempel är en temporär krona en krona som används under en begränsad tid.
Tillfälligt fyllningsmaterial som försluter tanden mellan behandlingstillfällen.
Tillfällig krona som skyddar en preparerad tand i väntan på den permanenta kronan.
Plan över vilka behandlingar som rekommenderas, i vilken ordning de bör göras och vilka alternativ som finns.
Processen där undersökningsfynd, diagnoser, prognos och patientens önskemål vägs samman till en behandlingsplan.
Sensibilitetstest med kyla eller värme för att bedöma pulpans nervreaktion.
Metall som ofta används till tandimplantat eftersom den är stark och vävnadsvänlig.
Samlingsnamn för smärta eller funktionsproblem i käkleder och tuggmuskler, till exempel käksmärta, trötthet eller begränsad gapförmåga.
Vridmoment. Inom implantat används ett bestämt torque när skruvar dras åt; inom endodonti styr det belastningen på maskinella filar.
Godartad benutväxt på tungans sida av underkäken, ofta nära premolarområdet.
Godartad benutväxt i mittlinjen av hårda gommen.
En skada som uppstår genom yttre påverkan, till exempel ett slag mot en tand.
När tanden öppnas genom kronan för att skapa åtkomst till pulparummet, ofta som ett akut endodontiskt ingrepp.
Området där en tandrot delar sig i tre rötter, till exempel på vissa överkäksmolarer.
När det finns för lite plats i tandbågen och tänderna därför står tätt, roterat eller överlappar varandra.
En mindre upphöjning på en tand eller ett ben.
Muskel som hjälper till att röra underkäken vid tuggning, till exempel masseter eller temporalis.
Slemhinneband under tungan som förbinder tungan med munbotten.
Hjälpmedel för att avlägsna beläggningar från tungans ovansida.
Snabbgående roterande instrument som drivs med luft och används med borr vid preparation.
Bettavvikelse där över- och underkäkens tandbågar har fel relation i sidled; korsbett är en vanlig form.
Avtagbar protes som täcker och får stöd från kvarvarande rötter eller implantat; motsvarar ofta overdenture.
U
Instrument som vibrerar med hög frekvens och bland annat används för att avlägsna tandsten.
När underkäkens framtänder ligger framför överkäkens framtänder när man biter ihop.
Den nedre käken. Den anatomiska benämningen är mandibel.
En kontroll av munnen och tänderna för att bedöma tandhälsan och upptäcka eventuella problem. Läs mer i min guide om tandundersökning steg för steg.
Tunt handinstrument med spetsig arbetsdel som används vid klinisk undersökning för att känna och kontrollera tandytor, fyllningskanter och andra detaljer.
När en skadad eller förlorad del av tanden byggs upp med material, ofta inför en fortsatt behandling.
Kontroll efter en behandling eller tidigare bedömning för att se hur tillståndet utvecklas.
Betyder att inget avvikande hittades vid den aktuella kontrollen eller undersökningen.
När en patient inte kommer till sin bokade tid.
När något lämnas ut till patienten, till exempel en bettskena, protes eller blekningsskenor.
V
Parodontal benförlust som bildar en vinklad bendefekt längs en del av roten.
Längsgående spricka i roten som ofta har dålig prognos och kan vara svår att diagnostisera.
Hur mycket överkäkens framtänder täcker underkäkens framtänder i höjdled när man biter ihop.
Roterande handstycke som kopplas till mikromotor och används med olika borr, polerare eller andra instrument.
Varumärke för ett blodstillande och adstringerande medel som används för att kontrollera mindre gingival blödning och vätska, till exempel inför avtryck eller cementering.
Den bakersta permanenta tanden i varje kvadrant, även kallad tredje molaren.
En tand där pulpan fortfarande är levande.
Ett test som används för att bedöma hur tandens pulpa reagerar på stimulering.
Förkortning som kan användas i journalen för patientens vänstra sida.
Se hydrogenperoxid: ett oxiderande ämne som används i många tandblekningsprodukter.
W
Engelskt ord som ofta används om tandblekning eller blekande tandvårdsprodukter.
Den längd i rotkanalen som bestäms för att veta hur långt instrumenteringen och rotfyllningen ska nå.
X
Muntorrhet som beror på att salivproduktionen är nedsatt.
Ett varumärke för lokalbedövningsmedel som innehåller lidokain och används inom bland annat tandvård.
Y
Bedövningsmedel som läggs på slemhinnans yta för att bedöva området ytligt, till exempel före ett nålstick.
Z
Ett material som kan användas inom tandvården, bland annat i vissa temporära cement och fyllningsmaterial.
Ett starkt keramiskt material som bland annat används för kronor och broar.
Å
Ett nytt besök efter en tidigare undersökning eller behandling, till exempel för kontroll eller fortsatt behandling.
När patienten meddelar att hen inte kan komma till sin bokade tid.
Kod i det statliga tandvårdsstödet som beskriver en utförd ersättningsberättigande tandvårdsåtgärd.
Planerad ordning av behandlingsåtgärder för en patient.
Ä
En metall med hög motståndskraft mot korrosion. Vissa ädelmetaller kan användas i dentala konstruktioner.
Erosionsskada på tanden som orsakas av syror från mat eller dryck.
Ö
Svullnad som uppstår när vätska samlas i vävnaden.
När rotspetsen på en tand ännu inte är färdigutvecklad och därför har en bred öppning.
När vissa tänder inte får kontakt med varandra när patienten biter ihop.
Beskriver hur överkäkens framtänder förhåller sig till underkäkens framtänder när man biter ihop.
När en tand förses med en krona som täcker den preparerade tandkronan.
Den övre käken. Den anatomiska benämningen är maxilla.
Oönskad reaktion mot ett ämne eller material; kan vara allergisk eller icke-allergisk.
Dentin som ger kort, skarp smärta vid till exempel kyla, luft, beröring eller sött när dentinkanaler är exponerade.
Mjölktand som finns kvar längre än väntat trots att den permanenta efterföljaren normalt borde ha brutit fram.
Material som ligger utanför den avsedda formen, till exempel cement- eller kompositöverskott.
Hittar du inte ordet du söker?
Tandvården har ungefär en miljon ord för saker som ibland hade kunnat heta något betydligt enklare. Saknar du ett ord eller en förkortning i listan? Skriv gärna en kommentar så fyller jag på ordlistan.


