hejtandfen@gmail.com Tandsköterskan som yrke har förändrats ganska rejält genom åren. Från en tid då det knappt fanns en tydlig yrkesroll, till dagens tandvård där tandsköterskor arbetar med allt från assistans och steril till digital röntgen, scanning, administration och avancerade behandlingar.
När jag började läsa om tandsköterskans historia trodde jag mest att jag skulle hitta några årtal och gamla svartvita bilder. Men ju längre bak man går, desto mer intressant blir det faktiskt.
Tandsköterskor som kallades syster, arbetsdagar som kunde pågå till kl.20:00, diskussioner om huruvida det verkligen var sköterskans jobb att laga tandläkarens lunch – och ett svenskt experiment som kom att påverka hur vi fortfarande äter godis idag.
Så vi backar bandet lite. För hur började tandsköterskeyrket egentligen?
De första tandsköterskorna – hur började allt?
Om vi ska hitta början på tandsköterskeyrket behöver vi ta oss till USA i slutet av 1800-talet. På den tiden arbetade tandläkaren ofta ensam och skötte mycket av arbetet runt behandlingen själv.
Men år 1885 började något förändras på en tandläkarmottagning i New Orleans.
Tandläkaren C. Edmund Kells började arbeta tillsammans med sin fru Florence Kells, som hjälpte till på mottagningen. Hon brukar därför nämnas som en av de första kvinnorna i den roll vi idag skulle känna igen som en dental assistant.
Det här var dessutom en helt annan tid för kvinnor. Att en kvinna besökte en manlig tandläkare ensam kunde anses olämpligt, och därför kunde närvaron av en annan kvinna på mottagningen göra stor skillnad. Kells kunde visa att det fanns en “Lady in Attendance” – ungefär en kvinna närvarande på mottagningen.
När mottagningen växte behövdes mer hjälp. Kells anställde så småningom Malvina Cueria, som fortfarande var tonåring, och hon kom att arbeta som hans första heltidsanställda dental assistant. Hon hjälpte bland annat till med arbetet runt behandlingarna och blev en del av den nya typen av tandvård där tandläkaren inte längre behövde göra precis allt själv.
Och det är här det kan bli lite förvirrande när man söker efter världens första tandsköterska, eftersom både Florence och Malvina dyker upp. Enkelt förklarat: Florence började först hjälpa Kells på mottagningen, medan Malvina senare anställdes på heltid för arbetet.
Det nya arbetssättet spred sig. Kvinnlig personal började synas på fler mottagningar och uttrycket “Ladies in Attendance” blev förknippat med de tidiga kvinnliga dental assistants.
Och någonstans där börjar tandsköterskeyrket vi känner idag faktiskt ta form.
Tandsköterskeyrket växer fram under 1900-talet
Under början av 1900-talet blev tandsköterskor allt vanligare och yrket började organiseras på riktigt.
En viktig person var Juliette Southard, själv en tandsköterska i USA. År 1924 grundades American Dental Assistants Association (ADAA), med målet att bland annat stärka yrket och utveckla utbildning och professionella standarder.
Det kanske låter ganska självklart idag att tandsköterskor är en egen yrkesgrupp med utbildning och tydliga arbetsuppgifter. Men då höll man fortfarande på att skapa allt det där.
Samtidigt började liknande förändringar ske på vår sida av Atlanten.
Tandsköterskor i Sverige – yrket börjar ta form
I Sverige började tandsköterskor organisera sig under 1930 och 40-talet.
År 1935 bildades Föreningen Examinerade Tandsköterskor, och några år senare hände något annat stort inom svensk tandvård: Folktandvården grundades 1938.
Till en början riktade sig Folktandvården framför allt till barn, men verksamheten byggdes så småningom ut. När tandvården växte behövdes förstås också fler människor som kunde arbeta i den.
Den 27 juni 1943 bildades Svenska Tandsköterskeförbundet (STF). Under det första året hade förbundet omkring 500 medlemmar och arbetade bland annat för bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter till utbildning för tandsköterskor.
Och det behövdes.
För vad som faktiskt räknades som en tandsköterskas jobb var inte alltid lika självklart som idag.
Hur var det att arbeta som tandsköterska förr?
Att arbeta som tandsköterska på 1940 och 50-talet kunde se väldigt annorlunda ut jämfört med en vanlig dag på kliniken idag.
STF arbetade bland annat med att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som faktiskt skulle ingå i yrket. Diskussionerna kunde handla om städning och till och med om det var tandsköterskans uppgift att laga tandläkarens lunch.
Ja. Lunch!
Men vad gjorde en tandsköterska faktiskt på kliniken under den här tiden? Arbetsuppgifterna kunde bland annat vara att göra i ordning behandlingsrummet, förbereda och rengöra instrument och material samt hjälpa tandläkaren under behandling. Tandsköterskan kunde också ta hand om patienter och sköta olika praktiska uppgifter runt mottagningen. Rollen var alltså redan viktig, men arbetsuppgifterna och gränserna för vad som hörde till yrket var långt ifrån lika tydliga som idag.
Yrket bestod till stor del av kvinnor medan tandläkarna ofta var män, och det finns även berättelser om tandläkare som under anställningsintervjuer hade synpunkter på en tandsköterskas frisyr och sätt att röra sig.
Även kläder och titel var viktiga delar när yrket försökte få en tydligare identitet. Vid STF:s möte 1943 beslutades att en sköterska som uppfyllde vissa krav efter fem års praktik kunde bära armbindel med förbundets emblem och mössa med hakband. Hon skulle dessutom tituleras “syster” istället för “fröken”.
Det känns ganska långt från dagens bussarong och arbetsskor.
Arbetsmiljön innehöll också risker som vi knappast förknippar med en modern behandlingsdag.
Kvicksilver var en sådan risk. Amalgam innehåller kvicksilver, och förr kunde materialet hanteras betydligt mer direkt än idag. Redan 1949 varnades tandsköterskor för både kvicksilverånga i klinikluften och kontakt med kvicksilver genom huden.
På kliniker kunde det dessutom finnas gasbrännare för laboratoriearbete. I en handbok för tandsköterskor från 1950-talet fanns instruktioner om hur dessa skulle användas utan risk för gasförgiftning, brand eller explosion.
Plötsligt känns dagens protetikvagn ganska snäll. Och på tal om protetikvagnar – här kan du kika på vad som faktiskt kan finnas i en protetikvagn idag.
Svensk tandvård förändras – från Vipeholm till implantat
Samtidigt som tandsköterskeyrket utvecklades hände stora saker inom svensk tandvård. Nya behandlingar, forskning och ett större fokus på förebyggande tandvård skulle så småningom förändra även tandsköterskans arbetsdag.
På 1940-talet utvecklade de svenska kemisterna Nils Löfgren och Bengt Lundqvist lidokain, som senare lanserades som Xylocain. Lokalbedövning blev därmed ett viktigt verktyg för att kunna genomföra tandbehandlingar med betydligt mindre smärta. Så ja, Sverige kan faktiskt ta lite ära för den här – tack för bedövningen.
Men samma period innehåller också en betydligt mörkare del av svensk tandvårdshistoria.
Vipeholmsexperimenten – och historien bakom lördagsgodis
Mellan 1940 noch 50-talet genomfördes de så kallade Vipeholmsexperimenten i Lund för att undersöka sambandet mellan socker och karies.
Personer som var intagna på Vipeholms sjukhus och hade intellektuella funktionsnedsättningar fick bland annat äta stora mängder sötsaker. Särskilt klibbiga kolor användes för att framkalla karies och undersöka hur socker påverkade tänderna.
Studierna gav viktig kunskap om sambandet mellan hur ofta socker äts och risken för karies. Därifrån växte också tanken fram att det är bättre för tänderna att äta sötsaker vid ett begränsat tillfälle än att småäta dem ofta – något som brukar kopplas till den svenska traditionen lördagsgodis.
Men det finns en väldigt viktig sida av historien som inte får försvinna bakom godisskålen.
Personerna som utsattes för försöken kunde inte ge ett informerat samtycke på det sätt som skulle krävas idag, och experimenten betraktas idag som allvarligt etiskt problematiska. Med andra ord fick forskningen stor betydelse för vår kunskap om karies, men metoden skulle inte vara acceptabel idag.
Under de följande årtiondena fick förebyggande tandvård allt större plats. Under 1960-talet blev exempelvis fluorsköljning i skolorna vanligt och därifrån känner många igen den klassiska svenska fluortanten.
Och 1965 skrevs ytterligare svensk tandvårdshistoria.
Forskaren Per-Ingvar Brånemark hade upptäckt att titan kunde växa fast i ben, något som kallas osseointegration. År 1965 behandlade han Gösta Larsson från Göteborg, som blev den första patienten i världen att få moderna tandimplantat i titan enligt Brånemarks metod. Implantaten satt kvar och fungerade i över 40 år.
Från lördagsgodis och fluorsköljning till implantat tandvården började verkligen bli en annan värld.
Och byggnaderna finns faktiskt delvis kvar än idag. Vipeholms sjukhus öppnade 1935 och verksamheten avvecklades så småningom; 1982 blev sjukhuset ett vårdhem och 1993 upphörde vårdverksamheten helt. Delar av området har rivits, men flera av de gamla byggnaderna står fortfarande kvar.
Idag används delar av området av Gymnasieskolan Vipan. Det är alltså samma plats i Lund som bär på den här delen av svensk tandvårds- och vårdhistoria – men med en helt annan verksamhet innanför väggarna idag.
Tandsköterskans utbildning och arbetsuppgifter förändras
När tandvården blev mer avancerad behövde även tandsköterskans kunskaper utvecklas.
Redan på 1940-talet fanns både privata och statliga utbildningar för tandsköterskor. STF var dock kritiskt till att kvaliteten kunde skilja sig mycket mellan olika privata utbildningar och arbetade för tydligare krav och bättre utbildningsmöjligheter.
Senare kom tandsköterskeutbildning bland annat att finnas inom gymnasieskolan. Den gymnasiala utbildningen försvann under 1990-talet och idag utbildas tandsköterskor framför allt inom yrkeshögskolan, YH.
Samtidigt förändrades själva arbetet.
Nya material kom in i tandvården, behandlingarna blev fler och mer avancerade och synen på hygien och smittskydd utvecklades. Handskar, munskydd, skyddsglasögon, tydliga sterilrutiner och dagens basala hygienrutiner är en ganska stor kontrast mot gamla bilder från tandvården där personal ibland arbetade utan den skyddsutrustning vi idag tar för given.
Och utvecklingen stannade förstås inte där.
Tandsköterskan idag – från analogt till digitalt
På 2000-talet har digitaliseringen förändrat ännu en stor del av tandsköterskans arbetsdag.
Pappersjournaler och analoga arbetssätt har på många håll ersatts av digitala journaler, digital röntgen, intraorala kameror och scanners. Inom protetik kan en mun idag scannas digitalt och information skickas vidare för att tillverka exempelvis en krona med hjälp av digital teknik och CAD/CAM.
Samtidigt kan dagens tandsköterska finnas med vid allt från en vanlig undersökning till rotfyllning, kirurgi, implantat, protetik och sedering, beroende på arbetsplats och kompetens. Lägg sedan till sterilarbete, patientkontakt, material, journalföring, tidsbokning och administration.
Det är en ganska lång resa från 1885.
Och kanske är det just det jag tycker är roligast med tandsköterskans historia. Yrket har hela tiden förändrats tillsammans med tandvården.
Från Florence Kells som började hjälpa till på sin mans mottagning och Malvina Cueria som anställdes på heltid, till svenska tandsköterskor som kämpade för tydligare arbetsuppgifter, bättre utbildning och rimligare arbetsvillkor – och vidare till dagens digitala kliniker.
Vi har gått från “Ladies in Attendance”, mössa med hakband och diskussioner om tandläkarens lunch…
…till att scanna tänder i 3D.
Man undrar lite vad en tandsköterska år 2126 kommer tycka är märkligt med hur vi arbetar idag.
Vanliga frågor (FAQ)
Vem var världens första tandsköterska?
Både Florence Kells och Malvina Cueria nämns i tandsköterskans tidiga historia. Florence började hjälpa sin man C. Edmund Kells på hans mottagning 1885, medan Malvina senare anställdes på heltid som dental assistant.
Varför kallades tandsköterskor för “syster” förr?
I Sverige beslutade Svenska Tandsköterskeförbundet 1943 att en sköterska som uppfyllde vissa krav skulle tituleras “syster” istället för “fröken”. Titeln var en del av arbetet med att ge tandsköterskan en tydligare yrkesidentitet.
Varför arbetade tandvårdspersonal utan handskar förr?
Kunskapen om smittspridning och hygien utvecklades över tid, och tandvården hade inte dagens regler och rutiner för skyddsutrustning, desinfektion och sterilisering. Det som ser väldigt märkligt ut på gamla klinikbilder speglar alltså en helt annan tids kunskap och arbetssätt.
Vad har lördagsgodis med tandvårdens historia att göra?
Mer än man kanske tror. De svenska Vipeholmsexperimenten visade bland annat hur viktigt det är hur ofta tänderna utsätts för socker. Resultaten kom att påverka svenska råd kring sötsaker och brukar kopplas till traditionen att samla godisätandet till lördagen.
Vad tjänade en tandsköterska förr?
Lönen såg minst sagt annorlunda ut på 1940-talet. I ett statligt förslag från 1946 anges exempelvis en årslön på 2 820 kronor för en tandsköterska, vilket motsvarar ungefär 235 kronor i månaden. Det går förstås inte att jämföra krona för krona med dagens lön eftersom både priser och pengarnas värde var helt annorlunda då.
Svenska Tandsköterskeförbundet arbetade också aktivt för högre löner och bättre arbetsvillkor, så lönefrågan var definitivt aktuell redan då.
Fanns det manliga tandsköterskor förr?
Yrket var länge starkt kvinnodominerat, särskilt under den period då tandsköterskeyrket började organiseras i Sverige. Till och med gamla titlar, uniformer och beskrivningar av yrket utgick ofta från att tandsköterskan var en kvinna. Idag är yrket förstås öppet för alla.
Vad är en oväntad fun fact om tandsköterskor förr?
Tandsköterskor hade faktiskt ett eget semesterhem. Svenska Tandsköterskeförbundet ägde från 1959 ett semesterhem i Gottskär söder om Göteborg, där tandsköterskor från hela Sverige kunde semestra.
Och det bästa? Det gick inte bara att boka hur som helst – tanken var att så många tandsköterskor som möjligt skulle få chansen att komma dit någon gång. Pengar till satsningen hade bland annat samlats in genom rikslotterier där vinsterna kunde vara handarbeten gjorda av tandsköterskor själva.
STF behöll semesterhemmet ända till 1984.
