hejtandfen@gmail.com En tandextraktion kan kännas lite nervös att assistera vid i början Men när du väl förstår ordningen och vad instrumenten används till blir det mycket enklare.
I den här guiden går jag igenom en vanlig tandextraktion steg för steg, hur jag brukar duka fram och vad du som tandsköterska gör under behandlingen.
Vanlig tandextraktion eller kirurgisk extraktion (OpEx)?
Det är bra att känna till att en vanlig tandextraktion och en kirurgisk extraktion (OpEx) inte är samma sak.
Vid en vanlig tandextraktion kan tanden oftast lossas och tas bort med instrument som luxator, hävel och extraktionstång. Det är den enklare varianten och det är den vi går igenom i den här guiden.
Vid OpEx behöver tandläkaren istället kirurgiskt frilägga tanden eller roten, t.ex. genom att öppna tandköttet och vid behov avlägsna ben eller dela tanden för att kunna få ut den. Då arbetar man sterilt, avsätter vanligtvis mer behandlingstid och behöver en större uppdukning med fler instrument och material.
OpEx förtjänar därför en helt egen steg-för-steg-guide.
Kort sammanfattat – vad är en tandextraktion?
En tandextraktion, även kallad tandutdragning, innebär helt enkelt att en tand tas bort.
Det kan behövas t.ex. om tanden är så skadad att den inte går att rädda, vid infektion eller av andra behandlingsmässiga orsaker. Tandläkaren bedömer alltid om tanden behöver tas bort och vilken typ av extraktion som är lämplig.
Vad ska man duka fram vid tandextraktion?
Uppdukningen kan såklart variera beroende på vilken tand som ska extraheras och hur din tandläkare brukar arbeta. Det här är grunden jag brukar utgå från vid en vanlig tandextraktion.
Instrument och material vid tandextraktion – en enkel uppdukningslista för tandsköterskor.
Grundbricka
- 2 munspeglar
- undersökningssond
- pincett
Instrument för tandextraktion
- luxatorer
- hävel
- extraktionstänger
- rotbricka
- sårslev
Övrigt
- bedövning
- smal sug
- spruta för spolning
- koksalt
- kompresser
- kort zekrya + rött vinkelstycke vid behov
- spongostan vid behov
- suturkit vid behov
Och glöm inte skvättis till dig, tandläkaren och patienten – en tandextraktion kan bli blodig.
Tandextraktion steg för steg
1. Bedövning
Vi börjar med lokalbedövning så att området är ordentligt bedövat innan tandläkaren börjar extraktionen.
Som TSK kan du ge infiltrationsanestesi om du har rätt delegering och kompetens. Ledningsblockad får däremot inte delegeras till tandsköterska och ges därför av tandläkaren.
Vilken typ av bedövning som används beror bland annat på vilken tand som ska tas bort och var den sitter. Jag har gått igenom lokalbedövning inom tandvården mer i detalj här.
När bedövningen har fått verka kontrollerar tandläkaren med sond att patienten är tillräckligt bedövad. Vid behov kan mer bedövning ges.
Från vänster till höger: tre skvättisar, bedövningsspruta, instrumentbricka och två olika sug.
2. Tanden börjar lossas
Tandläkaren börjar försiktigt lossa tanden med luxator och/eller hävel.
Ett enkelt sätt att komma ihåg skillnaden:
Luxator = lossar – används för att separera parodontalligamentet runt tanden.
Hävel = lyfter – används för att mobilisera tanden med hjälp av hävstång.
Som TSK använder du den smala sugen runt området så att blod och saliv inte skymmer sikten för tandläkaren.
Tips: Läs av patienten! Vissa blir lugnare av att prata, andra vill höra vad som händer och vissa vill helst ligga tysta med musiken i bakgrunden. Efter ett tag blir man ganska bra på att känna av vad personen framför en behöver.
Instrument vid tandextraktion – exempel på luxatorer, extraktionstänger och sårslev. Luxatorn används för att lossa tanden, medan tången används för att greppa och avlägsna den.
3. Rotinstrument vid behov
Ibland går en del av tanden sönder och en rot eller rotspets blir kvar. Då kan tandläkaren behöva mindre rotinstrument för att få ut den.
Hos oss kallar vi ett av instrumenten för rotbricka, och jag brukar ha den nära till hands om den skulle behövas.
Rotinstrument används för att avlägsna rotrester och underlätta vid extraktion. Här är ett exempel på hur olika rotinstrument kan se ut.
Som TSK fortsätter du med sug och ger tandläkaren de instrument som behövs.
4. Tanden kan behöva delas
Det här steget görs inte vid alla tandextraktioner.
Om tanden t.ex. är kraftigt förstörd eller har flera rötter kan tandläkaren ibland välja att dela tanden så att den lättare kan tas ut i delar.
Rött vinkelstycke med Zekrya-borr – här används en kortare Zekrya som passar i vinkelstycket.
Hos oss använder tandläkaren då en kort Zekrya i rött vinkelstycke. På min bild visas den längre varianten. Den korta ser likadan ut, fast kortare.
Som TSK har du sug i ena handen och spegel i den andra medan tanden delas. Använd spegeln för att hålla undan och skydda tungan medan tandläkaren arbetar genom tanden med Zekrya.
Behöver tanden inte delas? Då hoppar vi bara över detta steg och går vidare.
5. Dags för extraktionstången
När tanden är tillräckligt lossad går tandläkaren vanligtvis vidare med en extraktionstång för att greppa och avlägsna tanden.
Vilken tång som används beror bland annat på vilken tand och om den sitter i över eller underkäken.
När du är ny behöver du inte försöka lära dig alla tänger på en gång. Börja istället så här:
1. Överkäke eller underkäke?
2. Framtand, premolar eller molar?
3. Repetition, repetition, repetition.
Efter ett tag kommer du börja känna igen vilken tång din tandläkare vill ha innan hen ens frågar.
Extraktionsinstrument för tand 18. Från vänster till höger: höger molartång, visdomstandstång för ök, rottång och sårslev.
6. Kontrollera alveolen
När tanden är ute kontrollerar tandläkaren alveolen, alltså hålrummet i käkbenet där tanden satt.
Vid behov används en sårslev för att avlägsna vävnad eller annat som tandläkaren bedömer behöver tas bort från området.
Som TSK fortsätter du med sug och gör samtidigt nästa moment redo.
Sårslev – används vid tandextraktion för att rengöra alveolen och avlägsna vävnad eller rester vid behov.
7. Spola med koksalt
När området är kontrollerat kan alveolen spolas med steril koksaltlösning för att skölja bort löst material.
Som TSK spolar du enligt tandläkarens rutin samtidigt som du suger upp vätskan.
8. Spongostan vid behov
Ibland vill tandläkaren lägga Spongostan i alveolen för att hjälpa till att kontrollera blödningen och stödja hemostasen.
Det behövs inte efter varje tandextraktion, utan tandläkaren avgör när det är lämpligt.
Spongostan – en resorberbar gelatinsvamp som kan användas vid tandextraktion för att hjälpa till med blödningskontroll och hemostas.
9. Suturer vid behov
Alla extraktioner behöver inte sutureras. Tandläkaren bedömer om suturer behövs beroende på hur såret ser ut och behovet av sårslutning och blödningskontroll.
När vi behöver sutur tar jag fram vårt lilla suturkit:
- sutur
- nålförare
- steril sax
Som TSK kan du använda spegeln för att hålla undan kinden och ge tandläkaren bättre sikt medan hen suturerar. När suturen är färdig hjälper du till med sug och klipper tråden.
Suturkit – sterila instrument och suturtråd som används för att sy ihop såret efter en tandextraktion.
10. Kompress och klart!
När tandläkaren är nöjd med området tar jag fram en ny kompress, fuktar den lätt med koksalt och kramar ur överskottet.
Jag suger rent runt området och sedan placeras kompressen över extraktionsområdet. Patienten får bita ihop med ett jämnt tryck för att hjälpa till att kontrollera blödningen och låta ett stabilt blodkoagel bildas.
Och där är själva tandextraktionen klar!
Sterila kompresser – används bland annat för att stoppa blödning efter en tandextraktion och skydda sårområdet.
Efter tandextraktion vad ska patienten tänka på?
När tanden är ute börjar läkningen. Här är de råd jag brukar ge patienten efter en tandextraktion:
Skydda blodkoaglet
Efter extraktionen bildas ett blodkoagel i såret, som jag brukar beskriva som ett litet blodtäcke som skyddar området medan det läker.
De första 2 timmarna: ät eller drick inget och undvik att spotta. Jag brukar säga: allt som ska vara i munnen är din egen saliv, ditt eget blod och koksaltet vi precis sköljt med. Svälj saliven istället för att spotta.
Undvik också sugrör, rökning och kraftig sköljning eftersom vi inte vill störa blodkoaglet.
Blödning
Bit på kompressen i cirka 30 minuter. Lite blodblandad saliv efteråt är vanligt.
Börjar det blöda igen, lägg en ny ren kompress över området och bit ihop ordentligt. Vid kraftig blödning som inte vill sluta ska patienten kontakta tandvården.
Mat
Välj mjuk, sval eller ljummen mat de första dagarna och tugga gärna på motsatt sida. Undvik varm mat och små saker som ris, frön och granola som lätt kan fastna i såret.
Smärta och svullnad
Ont och svullnad är vanligt efter en tandextraktion. Patienten kan ta smärtstillande enligt tandläkarens rekommendation och använda något kallt mot utsidan av kinden för att lindra.
Lite svullnad och lätt feber kan förekomma. Kroppen håller trots allt på att läka. Det ska däremot bli bättre och bättre, inte värre och värre. Om svullnaden eller febern håller i sig efter ungefär en vecka, blir värre eller om du känner dig ordentligt sjuk, ring kliniken så får de kika på det.
Rengöring
Borsta övriga tänder som vanligt och var försiktig runt såret. Från dagen efter kan granntänderna borstas försiktigt utan att störa själva extraktionsområdet.
Ta det lugnt
Undvik hård träning och tunga lyft de första dagarna. Börjar området blöda mer är det kroppens sätt att säga att du behöver ta det lite lugnare.
Suturer
Har patienten fått suturer ska hen få veta om de är resorberbara eller behöver tas bort. Dra eller klipp aldrig en störande sutur själv hemma – kontakta kliniken istället.
Efter tandextraktion – enkel lathund med de viktigaste eftervårdsråden att gå igenom med patienten.
Vad är dry socket?
Dry socket, eller alveolit, är en komplikation som kan uppstå efter tandextraktion när blodkoaglet i alveolen inte finns kvar eller bryts ned innan såret har hunnit läka tillräckligt.
Ett typiskt tecken är kraftig smärta som uppstår eller förvärras 1-2 veckor efter extraktionen istället för att besvären successivt blir bättre. Smärtan kan även stråla mot t.ex. örat eller käken.
Misstänker patienten dry socket ska hen kontakta tandvården för bedömning.
Blodkoaglet skyddar extraktionssåret under läkningen. Om koaglet försvinner för tidigt kan dry socket (alveolit) uppstå.
Vad händer efter tandextraktionen?
Efter tandextraktionen får området tid att läka. Hur snabbt det går varierar såklart beroende på vilken tand som tagits bort och hur extraktionen har gått.
Efter ungefär två veckor brukar man på många kliniker boka in en kontrolltid för att kika på området och se att läkningen går som den ska. Kontrollen ingår ofta som en del av behandlingen och kostar då inget extra, men rutinerna kan skilja sig mellan kliniker.
Har patienten suturer som inte är resorberbara kan de också tas bort i samband med kontrollen.
Och kom ihåg: den här guiden handlar om en vanlig tandextraktion. Behöver tanden istället avlägsnas kirurgiskt görs en kirurgisk extraktion (OpEx), vilket innebär en annan uppdukning och arbetsgång.
Lathund – tandextraktion för tandsköterskor
Lathund: tandextraktion steg för steg för tandsköterskor.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan en luxator och en hävel?
En luxator har en tunnare och skarpare spets och används för att arbeta längs tanden och separera parodontalligamentet. En hävel är kraftigare och används för att mobilisera och lyfta tanden med hjälp av hävstång.
Enkelt att komma ihåg: luxator = lossa, hävel = lyfta.
Vilka instrument används vid tandextraktion?
Vanliga tandextraktionsinstrument är bland annat luxator, hävel, olika extraktionstänger, sårslev och instrument för kvarvarande rötter eller rotspetsar.
Vilka instrument som behövs beror på tanden och hur extraktionen går.
Hur vet man vilken extraktionstång man ska använda?
Börja med att lära dig vilka tänger som används i överkäken respektive underkäken. Därefter kan du börja skilja på tänger för framtänder, premolarer och molarer.
Du behöver inte kunna alla på en gång – repetitionen under behandlingarna gör mycket av jobbet.
Vad gör tandsköterskan under en tandextraktion?
Som tandsköterska hjälper du bland annat till med uppdukning, bedövning enligt behörighet/delegering, sug och retraktion, att ge tandläkaren rätt instrument samt att förbereda material för spolning, eventuell suturering och eftervård.
Behöver man alltid suturera efter en tandextraktion?
Nej. Många enkla tandextraktioner behöver inte sutureras. Tandläkaren bedömer om suturer behövs utifrån hur området ser ut och hur såret behöver tas om hand.
Vad är skillnaden mellan tandextraktion och OpEx?
Vid en vanlig tandextraktion kan tanden oftast lossas och avlägsnas med luxator, hävel och/eller extraktionstång.
Vid kirurgisk extraktion (OpEx) behöver tandläkaren kirurgiskt skapa åtkomst till tanden eller roten, vilket kan innebära incision, lambå, benavverkning och/eller delning av tanden. Behandlingen kräver därför en annan uppdukning och steril arbetsgång.
Varför får patienten en kompress efter tandutdragning?
Kompressen ger tryck mot sårområdet, vilket hjälper till att kontrollera blödningen och ger förutsättningar för ett stabilt blodkoagel att bildas.
Vad är dry socket efter tandextraktion?
Dry socket (alveolit) är en komplikation där blodkoaglet i alveolen saknas eller bryts ned för tidigt. Det kan orsaka kraftig smärta några dagar efter extraktionen och behöver bedömas av tandvården.
Ska man använda Corsodyl efter tandextraktion?
Det kan vara svårt att hålla riktigt rent runt såret de första dagarna, särskilt när området är ömt. Ett tips jag brukar ge är munskölj med klorhexidin, till exempel Corsodyl, om tandläkaren rekommenderar det.
Det behöver inte vara just märket Corsodyl – det viktiga är att produkten innehåller klorhexidin.
Undvik att gurgla eller spotta kraftigt i början. Låt istället vätskan försiktigt ligga över området och sedan rinna ut ur munnen så att blodkoaglet får vara så ostört som möjligt.
Tips: Klorhexidin används under en begränsad period enligt rekommendation. Vid längre användning kan det bland annat orsaka missfärgningar på tänder och tunga, så det är inget man ska använda som vanlig munskölj varje dag under längre tid.
Hur mycket smärtstillande kan man ta efter tandextraktion?
För en frisk vuxen som kan använda både ibuprofen och paracetamol kan en vanlig dos vid smärta vara 400 mg ibuprofen tillsammans med 1 g paracetamol (2 × 500 mg).
Kombinationen kan ge bättre smärtlindring eftersom läkemedlen fungerar på olika sätt. Det är däremot viktigt att inte överskrida rekommenderad dygnsdos och att alltid ta hänsyn till patientens sjukdomar, läkemedel, allergier och övriga kontraindikationer.
Tips: Är patienten osäker på vad hen kan ta – fråga tandläkaren istället för att chansa. Vill du läsa mer om dosering, kontraindikationer och smärtbehandling inom tandvården finns mer information hos 1177 Vårdpersonal.
Behöver man antibiotika efter en tandextraktion?
En vanlig fråga är om man kan få antibiotika utskrivet i förebyggande syfte efter en tandextraktion. För en frisk patient behövs det vanligtvis inte.
Antibiotika skrivs ut när tandläkaren bedömer att det finns en tydlig indikation, till exempel tecken på spridande infektion, feber eller allmänpåverkan. När antibiotika behövs vid en tandinfektion är penicillin V (Kåvepenin) vanligtvis förstahandsval om patienten inte har penicillinallergi.
Antibiotika ska alltså inte tas ”för säkerhets skull”. Onödig användning bidrar till antibiotikaresistens, vilket innebär att bakterier kan bli motståndskraftiga mot antibiotika och göra framtida infektioner svårare att behandla.
Tips: Lite svullnad efter en tandextraktion betyder inte automatiskt att antibiotika behövs. Tandläkaren behöver först bedöma området och avgöra om det faktiskt finns tecken på infektion eller spridning.
