Jag har alltid varit intresserad av historia. Det spelar egentligen ingen roll om det handlar om något som har med mitt eget liv att göra eller något helt annat. Jag tycker bara att det är fascinerande att förstå varför saker är som de är idag och hur allting började.
Och eftersom jag jobbar som tandsköterska har jag förstås blivit nyfiken på tandvårdens historia också.
Den här gången fastnade jag för protetik. Hur gick vi egentligen från att använda djurtänder och elfenben till att tillverka kronor, broar och implantat som ser nästan exakt ut som våra egna tänder?
När jag började läsa trodde jag mest att jag skulle hitta gamla löständer, några uppfinningar och en massa årtal. Men ju längre bak i tiden jag kom, desto mer ville jag veta.
Människor som sålde sina egna tänder för pengar, proteser tillverkade av djurtänder och soldater vars tänder kunde hamna i någon annans mun…
Det är både fascinerande och ganska sorgligt.
Alla delar av historien är inte vackra, men jag tycker att även de svåra delarna är viktiga att berätta om. Så jag tänkte dela med mig av det jag har läst och ta oss tillbaka till där allting började.

Hur började allt? – protetikens allra första steg
Protetikens historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden, långt innan tandläkare och tandtekniker fanns som egna yrken.
Det finns ingen enskild person som kan få äran för att ha uppfunnit protetiken. Istället utvecklades olika sätt att ersätta förlorade tänder i flera gamla civilisationer.
Och egentligen är det inte så konstigt. Människor har alltid kunnat förlora tänder genom olyckor, sjukdomar eller dålig tandhälsa.
Skillnaden är vad man kunde göra åt det.
Idag har vi kronor, broar, proteser och implantat. Förr fick man använda det som fanns tillgängligt och försöka få det att fungera.
Det kunde vara allt från guld och djurtänder till ben och elfenben.

Mina första veckor som tandsköterska på Folktandvården, där jag fick bekanta mig med olika protetiska arbeten. Men för att förstå hur vi har kommit dit vi är idag behöver vi först gå tillbaka i tiden.
Antikens tandersättningar – guld, djurtänder och de första broarna
Redan flera hundra år före vår tideräkning tillverkade etruskerna i dagens Italien tandersättningar med hjälp av guld och riktiga tänder.
Etruskerna var skickliga hantverkare och kunde tillverka konstruktioner där tunna guldband fästes runt kvarvarande tänder. Mellan banden placerades ersättningständer, ibland från människor och ibland från djur.
Det påminner faktiskt lite om principen bakom en bro, även om dagens konstruktioner förstås ser helt annorlunda ut.
Även från det gamla Egypten och Fenicien finns fynd av tänder som har sammanfogats med metalltråd.
Men här finns en liten detalj som är värd att nämna. Alla historiska fynd behöver inte betyda att någon faktiskt använde konstruktionen i vardagen. Vissa kan ha tillkommit i samband med begravningar.
Det är alltså inte alltid möjligt att veta om någon verkligen gick omkring och tuggade med dem.

Använde man verkligen djurtänder?
Ja, det gjorde man faktiskt.
Tänder från bland annat nötkreatur och hästar har använts i historiska tandersättningar. Man använde även elfenben från exempelvis flodhästar och valrossar för att tillverka själva protesbasen.
Det finns dessutom berättelser om att vargtänder användes, men jag har inte hittat tillräckligt säkra historiska belägg för just det.
Att djurtänder användes är däremot ingen myt.
Och jag måste säga att jag tycker det är ganska imponerande hur människor redan på den tiden försökte hitta lösningar. Även om materialen känns väldigt främmande idag måste ju all utveckling börja någonstans.

Från barberare till tandläkare – vem tog egentligen hand om tänderna förr?
Innan tandläkaryrket utvecklades kunde människor få hjälp av bland annat barberare, fältskärer och kringresande tandutdragare.
Under medeltiden och långt därefter var tandvård ofta något man sökte först när man verkligen hade ont.
Och behandlingen var inte alltid särskilt avancerad.
Barberare och fältskärer kunde bland annat dra ut tänder. Men det betydde inte att alla också tillverkade tandproteser. Det arbetet krävde andra kunskaper, exempelvis inom metallarbete och hantverk.

Så småningom började fler personer specialisera sig på tandvård och tillverkning av tandersättningar.
Det var en lång utveckling från den tidens hantverkare till dagens tandläkare och tandtekniker.
Och tur är väl det, för jag är ganska glad över att vi inte behöver gå till barberaren när vi får tandvärk.
När människotänder blev en handelsvara – fattigdom, rikedom och Waterloo-tänder
Under 1700 och 1800-talet förekom handel med riktiga människotänder som kunde användas i tandproteser eller vid försök att transplantera tänder.
Det här var nog den delen av historien som fastnade mest hos mig.
Tänk dig att dina egna friska tänder är något du kan sälja för att få pengar.
Det låter nästan overkligt idag, men tandläkare kunde faktiskt annonsera efter naturliga tänder. Särskilt framtänder var eftertraktade eftersom de syntes när man log och pratade.
I vissa historiska annonser erbjöds flera guineas för en tand, vilket kunde vara en betydande summa på den tiden.
Men det som fascinerar mig mest är egentligen inte att människor använde andras tänder.
Det är varför någon skulle sälja sina egna.
För människor som levde i fattigdom kunde pengarna innebära mat på bordet, tak över huvudet eller möjlighet att försörja sina barn.
Samtidigt fanns det människor som hade råd att köpa tandersättningar tillverkade av just dessa tänder.
Jag tycker att den kontrasten säger ganska mycket om hur samhället såg ut då. Och kanske var det just därför jag ville fortsätta läsa.
Waterloo-tänder – när soldaters tänder blev löständer
Efter slaget vid Waterloo år 1815 blev tänder från döda soldater förknippade med en särskilt mörk del av tandvårdshistorien.
Tänder kunde tas från kroppar på slagfältet och säljas vidare för att användas i tandproteser.
De kallades Waterloo teeth, även om beteckningen senare användes om människotänder i proteser som inte nödvändigtvis kom från just Waterloo.

Det finns faktiskt bevarade proteser där riktiga människotänder sitter monterade i elfenben.
Det är svårt att föreställa sig idag. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att inte bara se de här föremålen som märkliga gamla uppfinningar.
Bakom dem fanns riktiga människor, med helt andra levnadsvillkor än många av oss har idag.
Löständer förr – hur var det egentligen att leva med dem?
Tidiga tandproteser kunde vara obekväma, svåra att hålla rena och betydligt besvärligare att använda än dagens proteser.
Elfenben var länge ett vanligt material, men det hade flera nackdelar. Det kunde missfärgas, dra åt sig lukt och förändras med tiden.
Dessutom var det svårt att få till en bra passform.
Vissa proteser hölls på plats med hjälp av metallfjädrar som pressade över och underkäksproteserna åt olika håll.

En känd person som verkligen fick uppleva problemen var USA första president George Washington.
Han hade stora tandproblem och använde flera olika proteser under sitt liv. De tillverkades bland annat av elfenben, metall och riktiga människo- och djurtänder.
Och nej, hans löständer var faktiskt inte gjorda av trä, även om det är en ganska spridd myt.
Washington beskrev själv hur obekväma hans proteser var och hur de påverkade läpparnas utseende. De gjorde även tal och måltider besvärligare.
Om till och med en president hade sådana problem kan man ju undra hur det var för människor som inte hade samma möjligheter.
Det säger en hel del om hur långt tandvården har kommit.
Från elfenben till porslin – uppfinningarna som förändrade protetiken
Under slutet av 1700-talet och framför allt under 1800-talet började nya material förändra hur tandproteser tillverkades.
En viktig utveckling var porslinet.
Den franske apotekaren Alexis Duchâteau brukar nämnas i samband med tidiga porslinsproteser under 1770-talet. Senare förbättrades tekniken av tandläkaren Nicolas Dubois de Chémant.
Porslin hade flera fördelar jämfört med elfenben. Det kunde behålla färgen bättre och var mindre känsligt för lukt och missfärgning.
Under 1800-talet började man också använda vulkaniserat gummi, så kallad vulkanit, till protesbaser.
Det gjorde proteserna enklare och billigare att tillverka.
På 1900-talet blev sedan akrylplast allt vanligare, vilket gjorde det möjligt att skapa lättare och mer naturligt färgade proteser.
Från dåtidens material till dagens

Det var alltså inte bara själva utseendet som förbättrades. Nya material gjorde det också möjligt att tillverka proteser som passade bättre, var lättare att rengöra och som fler människor hade råd med.
Kronor och broar – när tandersättningar började likna dagens
De moderna kronor och broar vi känner igen idag utvecklades stegvis genom bättre material och tillverkningstekniker under 1800- och 1900-talet.
Guld hade använts inom tandvården under mycket lång tid, bland annat eftersom det var möjligt att bearbeta med stor precision.
När porslin senare kunde kombineras med metall blev det möjligt att tillverka konstruktioner som både var hållbara och liknade naturliga tänder.
Under 1900-talets andra hälft blev metallkeramiska kronor och broar allt vanligare. Därefter fortsatte utvecklingen mot helkeramiska material som litiumdisilikat och zirkoniumdioxid.

Idag känns det ganska självklart att kunna välja material utifrån patientens behov.
Men varje sådan möjlighet bygger på många år av försök, misstag och förbättringar.
Det är lätt att glömma bort när man står där på kliniken med dagens moderna material framför sig.
Protetikens historia i Sverige – hur utvecklades tandteknikeryrket?
Tandteknikeryrket i Sverige har gått från ett praktiskt hantverk till ett specialiserat yrke där traditionellt handarbete möter modern teknik.
Förr fanns inte samma utbildningsvägar som idag. Många lärde sig yrket genom att arbeta hos en tandläkare eller på ett tandtekniskt laboratorium. Det var inte heller ovanligt att personer med erfarenhet av guldsmedsarbete, urmakeri eller finmekanik började arbeta med tandersättningar.
Och egentligen är det ganska logiskt. Att tillverka små konstruktioner som ska passa exakt i någons mun kräver ju en hel del tålamod och precision.
Redan år 1888 bildades Sveriges Tandteknikerförbund, men det skulle dröja innan utbildningen blev mer organiserad.
Från lärling till högskoleutbildning
År 1944 började en statlig tandteknikerkurs i Stockholm. Några år senare, 1948, tillkom utbildningar i Göteborg och Malmö.
Det roliga är att det faktiskt finns gamla kursbeskrivningar kvar. Eleverna fick bland annat lära sig att modellera tänder i vax, arbeta med gips, gjuta och löda guld samt tillverka kronor, broar och proteser. Även porslinsmålning förekom i utbildningen.

Men yrket påverkades inte bara av nya material och utbildningar.
När den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974 ökade efterfrågan på tandtekniska arbeten kraftigt. Fler människor fick möjlighet att genomgå protetiska behandlingar, och laboratorierna behövde anställa mer personal. Enligt Sveriges Tandteknikerförbund var arbetsbelastningen under en period så stor att tandtekniska arbeten tillverkades nästan dygnet runt.
År 1993 blev tandteknikerutbildningen en treårig högskoleutbildning, vilket var ännu ett viktigt steg i yrkets utveckling.
Idag har digital scanning, CAD/CAM, fräsning och 3D-printing förändrat stora delar av arbetet. Men det är fortfarande tandteknikerns kunskap om form, färg, material och funktion som ligger bakom slutresultatet.
Och det tycker jag är något av det finaste med yrket. Tekniken har förändrats otroligt mycket, men det kreativa hantverket finns fortfarande kvar.
Du kan läsa mer om yrkets utveckling hos Sveriges Tandteknikerförbund.
När blev tandproteser vanligare i Sverige?
Under första hälften av 1900-talet var stora tandförluster betydligt vanligare än idag.
Att få flera eller till och med alla tänder utdragna och ersatta med proteser var därför en del av tandvården på ett helt annat sätt än idag.
När Folktandvården infördes 1938 förbättrades möjligheterna till en mer organiserad tandvård.
År 1974 infördes sedan den allmänna tandvårdsförsäkringen, vilket gjorde tandbehandlingar, däribland protetik, ekonomiskt mer tillgängliga för vuxna.

Det är också här jag tycker att tandvårdens utveckling blir extra tydlig.
Vi har inte bara blivit bättre på att ersätta förlorade tänder. Vi har också utvecklat förebyggande tandvård, patientbemötande och en större förståelse för vikten av att bevara patientens egna tänder.
Från löständer till implantat – när titan förändrade tandvården
Den moderna implantatbehandlingen fick sitt stora genombrott genom den svenske forskaren Per-Ingvar Brånemarks arbete med osseointegration.
Och om du, precis som jag, inte riktigt förstod vad osseointegration betydde första gången du läste ordet, så är det egentligen ganska enkelt. Det innebär att ett implantat, vanligtvis tillverkat av titan, växer fast i käkbenet och får en stabil förankring. Lite förenklat kan man säga att benet och implantatet blir ett med varandra.
Under 1950-talet studerade Brånemark blodcirkulation och benvävnad.
I samband med forskningen upptäckte han att titan kunde få en mycket nära och stabil förbindelse med levande ben.
Detta kom att kallas osseointegration.
År 1965 behandlades Gösta Larsson i Sverige med titanimplantat enligt Brånemarks metod.
Det blev en viktig milstolpe i den moderna implantologins historia.

Tidigare hade tandersättningar framför allt behövt stöd från kvarvarande tänder eller slemhinnan.
Med moderna implantat blev det möjligt att förankra protetiska konstruktioner direkt i käkbenet.
Och tänk vilken utveckling det är.
Från djurtänder som hölls fast med guldband till titanimplantat som kan integreras med benvävnaden.
Jag tycker faktiskt att det är otroligt hur en sådan upptäckt kunde öppna så många nya möjligheter inom protetiken. Man tänker kanske inte alltid på hur mycket tänderna påverkar oss förrän man själv, eller någon i ens närhet, får problem med dem. Att kunna äta ordentligt, prata, le och känna sig bekväm med sitt utseende betyder mer än man kanske tror.
Och visst blir man lite extra stolt över att upptäckten gjordes i Sverige! Men samtidigt är jag inte helt förvånad. Sverige har ju bidragit med en hel del genom åren, från forskning och medicinska upptäckter till ABBA, Spotify och Minecraft.
Det finaste tycker jag ändå är att se lättnaden hos en patient när allt är klart och de känner att hela resan faktiskt var värd det.
Från avtrycksmassa till digital scanning – protetiken tar ett nytt steg
Digital teknik har förändrat stora delar av det protetiska arbetet, från avtryckstagning till design och tillverkning av tandersättningar.
Förr tillverkades konstruktionerna genom omfattande manuellt arbete. Avtryck kunde tas med bland annat vax och senare gips, alginat och andra avtrycksmaterial.
Under 1980-talet började CAD/CAM-tekniken utvecklas inom tandvården. Med hjälp av digital design och datorstyrd tillverkning blev det möjligt att skapa protetiska konstruktioner på helt nya sätt.
Idag används även intraorala scanners för att registrera tänder och omgivande vävnader digitalt. Jag har även skrivit en guide om digital avtryckstagning där jag går igenom hur det fungerar steg för steg.
Och här måste jag faktiskt erkänna en sak.
Protetik har aldrig riktigt varit min favoritbehandling att assistera vid.
När jag var ny som tandsköterska tyckte jag att det var så mycket att hålla reda på. Olika avtrycksmaterial, kronpreparationer, broar, bettschabloner, vax och Blu-Mousse.
Jag försökte mest förstå vad som skulle användas till vad, samtidigt som jag skulle hålla ordning i behandlingsrummet.
Det kändes ibland som att jag bara städade, torkade av och började om igen.
Numera är det förstås annorlunda. När man väl kommer in i arbetsflödet blir allt mycket enklare, och digital scanning är verkligen något jag uppskattar. Det sparar tid och kan vara betydligt bekvämare för patienten.
Men det jag nog beundrar mest är tandteknikernas arbete.
Att kunna skapa en tand som ser så naturlig ut, passar in patientens egna tänder och samtidigt fungerar som den ska kräver både precision, kunskap och ett otroligt öga för detaljer.
Det är nästan som en blandning av teknik och konst.
Och även om protetik fortfarande inte är min favoritbehandling tycker jag att dess historia är hur intressant som helst.

Protetikens utveckling genom tiderna

En tidslinje över protetikens utveckling.
När man tittar på tidslinjen är det nästan svårt att förstå hur mycket tandprotetiken har förändrats. Från enkla konstruktioner med guldband till dagens digitalt framställda kronor, broar och proteser. Det fascinerande är att människor har försökt ersätta förlorade tänder i över två tusen år.
Under lång tid användes material som elfenben, människotänder och olika metaller. Med tiden kom nya material, som vulkaniserat gummi och akrylplast, vilket gjorde det möjligt att tillverka tandproteser med bättre egenskaper.
En annan viktig milstolpe kom 1965, när Per-Ingvar Brånemark behandlade en patient med titanimplantat. Hans forskning om osseointegration lade grunden för dagens moderna implantatbehandlingar.
Och sedan har vi den digitala utvecklingen! Från traditionella avtryck och manuellt tillverkade konstruktioner till intraoral skanning, CAD/CAM och 3D-printning. Teknik som tidigare generationer knappast hade kunnat föreställa sig.
Det jag tycker är särskilt intressant är hur varje framsteg har bidragit till nästa. Samtidigt behövs fortfarande samma noggrannhet, kunskap och hantverksskicklighet för att skapa välfungerande tandersättningar.
Och vem vet hur tandprotetiken kommer att se ut om ytterligare hundra år? Det ska bli spännande att se hur mycket som förändras bara under vår egen tid inom tandvården.
Vad har kronor, broar och proteser gemensamt?
Kronor, broar och avtagbara proteser är olika typer av protetiska konstruktioner, men de har något gemensamt: de används för att återställa tändernas funktion och utseende.

Ett venndiagram som visar skillnader och likheter mellan kronor, broar och avtagbara proteser samt hur implantat kan användas som förankring.
Om du är nyfiken på hur det kunde se ut att arbeta inom tandvården förr har jag också skrivit om tandsköterskans historia och hur yrket utvecklades.
Det var faktiskt väldigt roligt att få läsa på och skriva om hur tandsköterskeyrket har vuxit fram. Jag tycker det är något speciellt med att lära sig hur ens eget yrke såg ut förr och hur mycket som har förändrats genom åren. Jag har försökt hålla det enkelt och lagt in gamla bilder här och där, så att det blir lite lättare att föreställa sig hur det faktiskt var på den tiden.
En del av historien som särskilt fastnade hos mig var Vipeholmsexperimenten i Lund. Det är en ganska mörk del av svensk tandvårdshistoria, men också något jag tycker är viktigt att känna till.
Framtidens protetik – vad kommer härnäst?
Framtidens protetik kommer sannolikt att präglas av fortsatt digitalisering, nya material och ännu mer individanpassade behandlingar.

Redan idag används 3D-printing för bland annat modeller, skenor och vissa protetiska konstruktioner.
Samtidigt fortsätter forskningen kring keramiska material, implantat och digital tillverkning.
Exakt hur protetiken kommer att se ut om 50 eller 100 år vet vi förstås inte.
Men om historien har lärt oss något så är det att tandvården kan förändras ganska ordentligt.
Och kanske är det just det som gör protetikens historia så intressant.
Bakom varje uppfinning finns människor som försökte hitta en bättre lösning än den som redan fanns. Ibland genom skickligt hantverk, ibland med ganska märkliga material och ibland genom upptäckter som förändrade hela tandvården.
Jag tycker att det är fascinerande hur långt vi har kommit, både när det gäller behandlingar, material och hur vi tar hand om våra patienter.
Och vem vet?
Kanske kommer framtidens tandsköterskor att titta tillbaka på våra avtrycksskedar och scanners och undra hur vi någonsin klarade oss med dem.
På samma sätt som vi idag tittar på de gamla elfenbensproteserna och undrar hur någon kunde ha dem i munnen.
Världen är ändå en ganska märklig plats som hela tiden förändras. Saker vi tar för givna idag var en gång helt otänkbara, och det vi tycker är modernt nu kommer säkert att kännas gammaldags en dag. Så vi får väl fortsätta vara nyfikna, lära oss längs vägen och välkomna förändringarna som kommer.
Och om du tycker om att läsa mina historiska inlägg och har något särskilt du skulle vilja veta mer om, får du gärna lämna en kommentar. Jag är alltid nyfiken på nya ämnen, så vem vet, kanske blir det nästa sak jag fördjupar mig i!
Historiska tandproteser och antikens tandvård
- Science Museum Group (u.å.). Copy of an Etruscan denture, Europe, 1901–1930. Science Museum Group Collection. Tillgänglig: https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co87800/copy-of-an-etruscan-denture-europe-1901-1930
- University of Toronto Libraries (u.å.). Ancient Phoenicia. History of Dentures from Beginning to Early 19th Century. Tillgänglig: https://exhibits.library.utoronto.ca/exhibits/show/history-dentures/dental-prosthesis-during-class/ancient-phoenicia
- Science Museum Group (u.å.). Lower denture with human teeth, England, 1800–1870. Science Museum Group Collection. Tillgänglig: https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co102388/lower-denture-with-human-teeth-england-1800-1870
- Science Museum Group (u.å.). Partial upper and lower dentures, Europe, 1858–1880. Science Museum Group Collection. Tillgänglig: https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co102389/partial-upper-and-lower-dentures-europe-1858-1880
Människotänder, material och historiska uppfinningar
- George Washington’s Mount Vernon (u.å.). George Washington’s Teeth. Mount Vernon Ladies’ Association. Tillgänglig: https://www.mountvernon.org/george-washington/health/washingtons-teeth
- George Washington’s Mount Vernon (u.å.). George Washington and Teeth from Enslaved People. Mount Vernon Ladies’ Association. Tillgänglig: https://www.mountvernon.org/george-washington/health/washingtons-teeth/george-washington-and-slave-teeth
- Science Museum Group (u.å.). Full upper denture, London, England, 1795–1814. Science Museum Group Collection. Tillgänglig: https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co101905/full-upper-denture-london-england-1795-1814
- British Dental Journal (2023). A brief history of the development and use of vulcanised rubber in dentistry. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10147566/
- National Library of Medicine (2020). Prosthodontic Applications of Polymethyl Methacrylate (PMMA): An Update. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7599472/
Tandteknikeryrkets historia och utveckling i Sverige
- Sveriges Tandteknikerförbund (u.å.). Om oss – Historia. Tillgänglig: https://www.dentallab.se/om-oss-historia/
- Sveriges offentliga utredningar (1935). Betänkande angående folktandvård (SOU 1935:46). Tillgänglig: https://lagen.nu/sou/1935:46
- Sveriges offentliga utredningar (1946). Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m.m., del 2 (SOU 1946:87). Tillgänglig: https://lagen.nu/sou/1946:87
- Sveriges offentliga utredningar (2010). Kompetens och ansvar (SOU 2010:65). Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/kompetens-och-ansvar_gyb365/html/
- Tandläkartidningen (2017). Osäker tillvaro för högteknologiska hantverkare. Tillgänglig: https://www.tandlakartidningen.se/nyhet/osaker-tillvaro-for-hogteknologiska-hantverkare/
- Sveriges Tandläkarförbund (u.å.). Tandläkare-Sällskapets museum. Tillgänglig: https://tandlakarforbundet.se/museum/
Implantat och den digitala protetikens utveckling
- National Library of Medicine (2014). A Brief Historical Perspective on Dental Implants, Their Surface Coatings and Treatments. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4040928/
- National Library of Medicine (2024). The Per-Ingvar Brånemark Era (1929–2014): Evolution of a No Compromise Prosthetic Dental Replacement. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11568825/
- National Library of Medicine (2015). CEREC CAD/CAM Chairside System. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4402686/
- National Library of Medicine (2019). Alginate Materials and Dental Impression Technique: A Current State of the Art and Application to Dental Practice. Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6356954/
- Göteborgs universitet (u.å.). Oral protetik och odontologisk materialvetenskap. Tillgänglig: https://www.gu.se/forskning/oral-protetik-och-odontologisk-materialvetenskap
Jag har arbetat med det här inlägget och samlat information under flera dagar. Arbetet avslutades den 27 oktober 2026, och innehållet bygger på de källor och den information som fanns tillgänglig fram till dess.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan fast och avtagbar protetik?
Fast protetik omfattar exempelvis kronor och broar som sitter fast på egna tänder eller implantat. Avtagbar protetik är tandersättningar, som hel och delproteser, som patienten själv kan ta ut och rengöra.
Finns det något museum i Sverige där man kan se gamla tandproteser?
Ja! Svenska Tandläkare-Sällskapets museum i Kista utanför Stockholm har tusentals historiska tandvårdsföremål, bland annat gamla proteser av elfenben, porslin och metall. Museet tar emot besök efter överenskommelse.
Kunde man verkligen tugga med de allra första tandproteserna?
Inte alltid. Många tidiga proteser var främst till för utseendets skull och fungerade dåligt vid tuggning. Det var först genom bättre material och tillverkningstekniker som proteserna blev mer praktiska.
Hur vet man hur tandproteser såg ut för flera tusen år sedan?
Mycket av vår kunskap kommer från arkeologiska fynd. Gamla tandersättningar har bland annat hittats i gravar, och vissa finns idag bevarade på museum. Ett exempel är en etruskisk tandkonstruktion som hittades i en grav i Italien.
Fick tandtekniker förr arbeta direkt i patientens mun?
I Sverige var gränsen mellan tandläkarens och tandteknikerns arbetsuppgifter länge omdiskuterad. Tandteknikernas arbete var huvudsakligen tänkt att ske utanför munnen, men historiska dokument visar att gränsen inte alltid följdes i praktiken. Så ja, det förekom att tandtekniker arbetade direkt i patientens mun, även om det inte var tänkt att ingå i deras huvudsakliga arbetsuppgifter.
Var tandproteser förr något man kunde visa upp som ett tecken på rikedom?
Att ha råd med en avancerad tandprotes kunde visa att man hade ekonomiska resurser. Material som elfenben och guld var dyra, och vissa tidiga tandersättningar tillverkades framför allt för välbärgade personer som ville förbättra sitt utseende.



Hej! Jag har läst igenom ditt lägg jag blev imponerad av ditt kunskap, tack för att du delar dina kunskaper med oss. Jag studerar till Tandsköerska termin 1. Jag uppskattar det verkligen. Mvh Student
Tack snälla för dina fina ord! Jag har fått ditt mejl och vill tipsa om ett inlägg jag skrivit som kanske kan hjälpa dig. Om du känner att något saknas kan jag självklart fixa ett dokument till dig! 🌼 https://hejtandfen.se/tandanatomi-tandnummer-tandytor/