Varför blöder tandköttet? Orsaker, behandling och vad tandvården tittar efter

Blöder tandköttet när du borstar eller gör rent mellan tänderna? Den vanligaste orsaken är gingivit – en inflammation som ofta uppstår när plack får ligga kvar längs tandköttskanten. Men blödning kan också ha andra orsaker. Inom tandvården tittar man bland annat på plack, blödning vid sondering, tandköttsfickor och andra tecken på inflammation.

Varför blöder tandköttet?

När vi äter och dricker bildas det ständigt en klibbig bakteriefilm på tänderna som kallas plack. Om placket inte borstas bort reagerar kroppen med en inflammation – det är tandköttets eget försvar där blodkärlen vidgas för att bekämpa bakterierna, vilket gör att det svullnar och blöder lätt.

Ligger placket kvar för länge blandas det med ämnen i saliven och stelnar till tandsten. Denna hårda yta drar i sin tur till sig ännu mer bakterier, vilket förvärrar inflammationen och på sikt kan leda till parodontit (tandlossning) om det inte tas bort mekaniskt av en tandhygienist eller tandläkare.

Vanliga orsaker till blödande tandkött

Blödande tandkött beror oftast på inflammation från plack, men det finns även andra orsaker. Här är några av de vanligaste:

Gingivit eller parodontit?

Gingivit är inflammation i tandköttet. Parodontit är ett djupare tillstånd där tandens stödjevävnad har börjat påverkas. Gingivit kan hos vissa personer utvecklas vidare till parodontit om inflammationen kvarstår och andra riskfaktorer finns.

Vad kan du göra själv?

Det viktigaste är att få bort plack regelbundet och använda en teknik som fungerar för just din mun. Små justeringar i rutin och teknik kan göra stor skillnad.

1. Välj ett hjälpmedel för approximal rengöring som är anpassat efter just dina mellanrum och din teknik. Vid trånga mellanrum fungerar tandtråd eller plackers ofta bra, medan mellanrumsborstar passar bättre vid större mellanrum. Har du olika stora mellanrum kan du behöva kombinera flera hjälpmedel. Det viktigaste är inte bara att rengöra varje dag, utan att använda rätt teknik så att placket faktiskt tas bort.
   
2. Rengör inte bara mellan tänderna – se till att du rengör båda tandytorna ordentligt. För tandtråden, plackers eller mellanrumsborsten längs båda sidorna av mellanrummet och vinkla hjälpmedlet mot respektive tand. Undvik att bara föra det rakt igenom en gång, och pressa aldrig så hårt att det gör ont. Om du gör rent varje dag men fortfarande har mycket plack kan problemet vara tekniken – inte rutinen.
   
   Svårt att komma åt längst bak? För in hjälpmedlet medan du gapar och stäng sedan munnen lite. När du gapar maximalt spänns kinden, vilket faktiskt kan göra det svårare att komma åt längst bak i munnen.
   
   
3. Borsta med rätt teknik och lagom tryck – hårdare borstning betyder inte renare tänder. Båda kan fungera bra – rätt teknik och regelbunden borstning är viktigast.
   
   Med en manuell tandborste bör du använda mjuka, kontrollerade rörelser, vinkla borsten lätt mot tandköttskanten och arbeta tand för tand. Undvik stora, hårda fram-och-tillbaka-rörelser.
   
   Med en eltandborste behöver du inte skrubba själv. Låt borsten göra jobbet och flytta den långsamt från tand till tand. Tryck inte för hårt – en modell med trycksensor kan vara extra hjälpsam om du har svårt att känna hur mycket kraft du använder.
   
4. Gör rutinen så enkel att den faktiskt blir av – små steg är bättre än att försöka göra allt perfekt direkt. Ha tandtråd, plackers eller mellanrumsborstar synligt där du borstar tänderna, så blir de lättare att komma ihåg.
   
   Koppla gärna rengöringen mellan tänderna till en vana du redan har, till exempel kvällsborstningen. Om du har svårt att hålla en full rutin varje dag, börja med ett steg i taget och bygg vidare därifrån. Tips: Lägg inte hjälpmedlen längst in i ett skåp. Det du ser är också lättare att komma ihåg.
   
   
5. En bra kvällsrutin behöver inte vara komplicerad – gör den i rätt ordning och håll den enkel. Börja med att rengöra mellan tänderna. Skölj bort löst skräp med vatten och borsta sedan tänderna med fluortandkräm i cirka 2 minuter. Spotta ut tandkrämen efteråt, men undvik helst att skölja direkt med vatten så att fluoriden får ligga kvar längre på tänderna.
   

Hur lång tid tar det innan tandköttet slutar blöda?

Vid mild gingivit kan blödningen börja minska inom några dagar när placket tas bort ordentligt, men det kan ta omkring en till två veckor innan tandköttet känns tydligt lugnare.

När inflammerat tandkött börjar rengöras mer noggrant kan det vara ömt eller känsligt i början, särskilt mellan tänderna. Vid behov kan vanliga receptfria smärtstillande läkemedel användas, om du kan använda dem. Om blödningen eller ömheten inte minskar, eller om smärtan blir tydlig, bör tandvården bedöma orsaken.

Vad tittar tandvården efter?

När du söker hjälp för blödande tandkött gör tandvården en samlad bedömning för att förstå vad blödningen beror på och om inflammationen bara sitter i tandköttet eller har gått djupare. Man tittar bland annat på beläggningar, tandköttets utseende, blödning vid undersökning och om det finns tecken på tandlossningssjukdom.

Vill du se hur en vanlig tandundersökning kan gå till steg för steg? Läs min guide om tandundersökning för tandsköterskor här.

Plack och tandsten

Tandvården kontrollerar om det finns mjuka bakteriebeläggningar (plack) eller hård tandsten längs tandköttskanten och mellan tänderna. Det är ofta här problemet börjar, eftersom plack lätt leder till irritation och inflammation i tandköttet. Om det finns mycket beläggningar kan det vara en förklaring till varför tandköttet blöder.

BOP – blödning vid sondering

BOP står för bleeding on probing, alltså blödning vid sondering. Det betyder att tandvårdspersonalen försiktigt undersöker tandköttet och ser om det blöder, vilket kan vara ett tecken på inflammation. BOP används som en del av bedömningen av tandköttets hälsa.

Fickdjup

Tandvården mäter hur djupt utrymmet mellan tanden och tandköttet är. Det görs med ett smalt mätinstrument som kallas ficksond. Djupare fickor kan vara ett tecken på att inflammationen har gått längre och att tandens stödjevävnad kan vara påverkad.

Recession

Man tittar också på om tandköttet har dragit sig tillbaka, vilket kallas recession. Då kan tandhalsarna bli mer synliga och ibland även känsliga. Recession kan ha flera orsaker och bedöms tillsammans med övriga fynd i munnen.

Mobilitet

Tandvården kontrollerar om någon tand är mer rörlig än normalt. Ökad rörlighet, även kallat mobilitet, kan vara ett tecken på att tandens stödjevävnad har försvagats. Det är något man är extra uppmärksam på vid misstanke om parodontit.

Röntgen vid behov

Om tandvården misstänker att inflammationen har påverkat benet runt tanden kan röntgenbilder behövas. Med hjälp av röntgen kan man se om det finns tecken på benförlust som inte syns direkt vid en vanlig undersökning. Det hjälper till att avgöra hur långt problemet har gått och vilken behandling som kan behövas. Läs mer om röntgen inom tandvården här.

Behandling av blödande tandkött

Behandlingen beror på orsaken. Vid gingivit handlar det främst om att ta bort plack och tandsten och förbättra rengöringen hemma. Vid parodontit kan mer omfattande behandling behövas.

Professionell rengöring och depuration. Tandsten går inte att borsta bort hemma. Tandläkaren eller tandhygienisten kan därför ta bort plack och tandsten med handinstrument, ultraljud eller en kombination. Detta kallas ofta depuration eller scaling.

För tandvårdsstudenten: Depuration innebär mekanisk rengöring av tandytorna, även under tandköttskanten.

Hur känns det? Det kan kännas som vibrationer, skrapande eller ilningar, särskilt om tandköttet redan är inflammerat. Bedövning kan användas vid behov.

Efter behandlingen. Tandköttet kan vara lite ömt och blöda lätt efteråt. Fortsatt noggrann rengöring hemma är viktig för att inflammationen ska minska.

Vid parodontit. Vid parodontit rengörs ofta djupare tandköttsfickor och resultatet följs upp över tid.

---

Vanliga frågor (FAQ)

Är det normalt att tandköttet blöder när man använder tandtråd?

Det kan hända om tandköttet är inflammerat eller om du nyligen börjat rengöra mellan tänderna. Fortsätt försiktigt med rätt teknik. Om blödningen inte minskar bör tandvården bedöma orsaken.

Ska man fortsätta borsta om tandköttet blöder?

Ja. Sluta inte rengöra området bara för att det blöder. Var istället försiktig och använd en mjuk tandborste och rätt teknik.

Hur lång tid tar det innan blödande tandkött blir bättre?

Vid mild gingivit kan blödningen börja minska inom några dagar, men det kan ta omkring en till två veckor innan tandköttet känns tydligt lugnare.

Kan blödande tandkött vara tecken på tandlossning?

Ja, blödning kan förekomma vid parodontit, men blödande tandkött betyder inte automatiskt att du har tandlossning. Tandvården behöver bedöma tandköttsfickor, blödning, stödjevävnad och ibland röntgen.

Kan man få blödande tandkött av att borsta för hårt?

Ja. För hårt tryck kan irritera eller skada tandköttet. Det är bättre att borsta noggrant med ett lätt tryck än att skrubba hårt.

När ska man söka tandvård för blödande tandkött?

Sök tandvård om blödningen fortsätter trots förbättrad munhygien, eller om du samtidigt får svullnad, tydlig smärta, dålig andedräkt, tillbakadraget tandkött eller lösa tänder.