hejtandfen@gmail.com Efter undersökningar är lagningar ofta en av de första behandlingarna du som tandsköterska får börja assistera vid – och också något du kommer stöta på om och om igen.
Det fina med en kompositfyllning är att arbetsgången ofta följer ungefär samma mönster. Det är inte jättemycket som behöver dukas fram, och efter några gånger börjar du ganska snabbt känna igen vad som kommer härnäst när det är dags att laga en tand.
Men precis som med allt annat är det mycket lättare när man först får förstå vad som händer, varför vi gör det och vad som förväntas av dig som tandsköterska. Det är precis det den här guiden är till för – så att du kan känna dig lite mer förberedd och trygg nästa gång det står en lagning i tidboken.
Här går jag igenom kompositfyllning steg för steg, vad jag brukar duka fram och vad du som tandsköterska gör under behandlingen.
Kort sammanfattat – varför lagar man en tand?
En tand kan behöva lagas av flera olika anledningar. Vanligast är karies, men det kan också handla om en fraktur, en gammal fyllning som gått sönder eller ibland en estetisk korrigering.
Karies börjar när bakterier på tanden bildar syror som bryter ner tandens yta. Små kariesskador behöver inte alltid borras och lagas, men om skadan utvecklas kan den bli större och djupare. Då kan en fyllning behövas för att ta bort skadad tandvävnad och återställa tanden.
Under emaljen finns dentinet, och längst in i tanden ligger pulpan med bland annat nerver och blodkärl. Om karies når långt in kan pulpan påverkas och tanden i vissa fall behöva rotbehandlas istället.
Läs mer om tandanatomi och få bättre förståelse för momenten vid en kompositfyllning.
Komposit är idag ett vanligt fyllningsmaterial och är tandfärgat, vilket gör att fyllningen kan anpassas efter tanden.
Vad ska man duka fram inför en kompositfyllning?
Jag börjar alltid med vår vanliga lagningsbricka:
Lagningsbricka
- 2 munspeglar
- Undersökningssond
- Ficksond
- Pincett
- Excavator
- Kulstoppare
- Carver
Material och övrigt
Beroende på vilken tand och fyllning som ska göras kan du även behöva:
- Bedövning
- Sug
- Borrställ samt hög och lågvarvsvinkelstycke
- Kariesindikator vid behov
- Dappenglas + QuickStick vid behov
- Bomullsrullar/parotiskudde
- Spiralsug
- Matris och kil
- Ets
- Bonding
- Flow
- Komposit
- Kompositpistol
- Härdlampa + ljusskydd
- Ocklusionsfolie
- Tandtråd
Checklista – vad kan behöva dukas fram inför en kompositfyllning?
Kompositfyllning steg för steg
1. Bedövning vid behov
Alla fyllningar behöver inte bedövning. Det beror bland annat på hur djup lagningen är, vilken tand som behandlas och patientens känslighet.
Är det inte en molar i underkäken används ofta infiltrationsanestesi, som även tandsköterskor med delegering kan lägga. Läs mer om bedövning, hur den läggs och vad du som tandsköterska bör tänka på här.
Xylocain – ett exempel på lokalbedövningsmedel som används inom tandvården.
2. Borra bort karies eller gammal fyllning
Tandläkaren börjar med att avlägsna den skadade delen av tanden. Finns det en gammal fyllning som behöver bytas tas även den bort. Målet är samtidigt att bevara så mycket frisk tandvävnad som möjligt.
Som TSK ligger mycket av fokuset här på sugen. Sug undan vatten och borrdebris så att tandläkaren har bra sikt och patienten slipper få allt vatten bak i munnen.
Exempel på lagningsbricka med instrument, borrställ och kariesindikator som kan användas vid kompositfyllning.
3. Kariesindikator vid behov
Ibland använder tandläkaren kariesindikator som hjälp under exkavering. Den färgar in områden som kan hjälpa tandläkaren att se var kariesskadat dentin finns och bedöma vad som behöver avlägsnas.
Så här brukar jag förbereda den: jag tar fram ett dappenglas, en QuickStick och en droppe kariesindikator. Tandläkaren doppar stickan i vätskan och applicerar den på området som behandlas.
Sedan spolas färgen bort med vatten medan jag suger. Vid behov kan momentet upprepas under arbetets gång.
Tips: Ha dappenglaset redo från början om du vet att tandläkaren brukar använda kariesindikator. Då slipper du börja leta mitt under borrningen.
4. Torrläggning och matris vid behov
När tanden är förberedd blir fuktkontroll extra viktig, eftersom adhesiva material behöver användas under rätt förhållanden för att få en bra bindning.
Vi använder exempelvis bomullsrullar, parotiskuddar och spiralsug för att hålla arbetsområdet torrt.
Om fyllningen går ut mot sidan av tanden kan det dessutom behövas en matris. Den fungerar som en tillfällig vägg som hjälper tandläkaren att forma fyllningen där den naturliga tandväggen saknas.
Exempel på material för torrläggning och matrisering vid kompositfyllning, bland annat parotiskudde, salivsug, matrisband och matrishållare.
Vilken matris som används beror bland annat på vilken tand och vilken yta som ska lagas. På framtänder kan man exempelvis använda en genomskinlig matrisremsa, medan andra matrissystem används längre bak i bettet.
Min lilla minnesregel för matris
På vår klinik har vi matris 1 och 2, och jag lärde mig dem så här:
Kv 1 + Kv 3 = udda → matris 2
Kv 2 + Kv 4 = jämna → matris 1
Alltså tvärtom!
Det här är min egen minnesregel, inte en universell regel för alla matrissystem – men den har räddat mig många gånger.
5. Etsa tanden
Nästa steg är etsning. Tandläkaren applicerar ets på den preparerade tanden, inom området som matrisbandet omsluter.
Som TSK har jag sugen redo. När etsen ska sköljas bort suger jag samtidigt som området spolas ordentligt med vatten.
Hur länge etsen ska verka beror på vilken produkt som används, men en vanlig etstid är omkring 15 sekunder.
Etsgel appliceras på tanden för att förbereda tandytan inför bonding och kompositfyllning.
6. Bonding
Efter etsningen appliceras bonding, som hjälper kompositen att binda till tanden.
Här brukar jag också ändra unitens lampa till orange ljus. Det minskar risken att ljushärdande material börjar reagera för tidigt medan tandläkaren fortfarande arbetar med det.
Efter att bondingen applicerats får den verka i minst 10 sekunder. Därefter blästrar tandläkaren försiktigt med luft för att tunna ut bondingen och hjälpa lösningsmedlet att avdunsta.
Som TSK håller jag sugen nära området medan tandläkaren blästrar. Därefter ljushärdas bondingen med härdlampan och då använder vi det ljusskyddet för att skydda ögonen från det starka blå ljuset.
Bonding är ett adhesiv som appliceras före kompositen och gör att fyllningen fäster ordentligt på tanden.
7. Flow och komposit
Nu börjar tanden faktiskt byggas upp igen.
Vid djupare fyllningar brukar tandläkaren börja med ett mer lättflytande material, till exempel flow/injectable, som lättare anpassar sig mot botten av kaviteten.
Därefter byggs tanden vidare upp med komposit, som formas till tandens anatomi.
Exempel på olika kompositmaterial: injectable, flow och komposit i pistol.
Jag har kompositpistolen och de instrument tandläkaren brukar vilja ha nära till hands.
9. Bygg upp tanden lager för lager
Kompositen kan behöva läggas och härdas i flera omgångar tills tanden har fått rätt form.
Här blir det nästan som ett litet teamwork-flow mellan TDL och TSK:
Komposit → instrument → forma → härdlampa → nästa lager.
Jag växlar bland annat mellan kulstoppare, carver och sond beroende på vad tandläkaren vill ha. Jag brukar även ha små papper redo för att kunna torka av instrumenten mellan varven.
10. Ta bort matrisen
När fyllningen är färdigbyggd och härdad kan matris, kil och eventuella andra delar av matrissystemet tas bort.
Här har jag pincett och sond redo och hjälper tandläkaren med det som behövs.
Sedan kan tandläkaren kontrollera kontakt, form och fyllningens kanter.
11. Kontrollera bettet
Nu behöver vi kontrollera att fyllningen inte är för hög.
Jag tar fram ocklusionsfolie över området.
Patienten får exempelvis:
”Bit ihop och gnissla lite.”
Markeringarna hjälper tandläkaren att se var fyllningen behöver justeras.
Material som kan behövas vid en kompositfyllning: skydd vid ljushärdning, tandtråd, ocklusionsfolie, bomullsrulle och parotiskudde.
12. Putsa och justera
Tandläkaren slipar vid behov ner höga punkter och formar sedan fyllningen så att den passar in i bettet. Till sist putsas och poleras ytan så att den blir jämn.
Jag håller sugen nära medan tandläkaren arbetar och spolar/suger rent när det behövs.
Finns det en granntand brukar jag också räcka över tandtråd så att tandläkaren kan kontrollera kontaktpunkten mellan tänderna. Det ska gå att göra rent mellan tänderna, samtidigt som kontakten ska vara tillräcklig för att mat inte lätt ska fastna där.
Lagningen är klar!
Jag brukar torka bort eventuellt vatten från patientens ansikte, fälla upp stolen och låta patienten skölja munnen.
Därefter dokumenteras relevanta uppgifter om behandlingen och materialen.
Vad säger man till patienten efter en kompositfyllning?
Som TSK är det bra att kunna ge patienten några enkla råd efter lagningen.
Du kan berätta att fyllningen redan är härdad, så det går bra att äta och tugga som vanligt. Är patienten fortfarande bedövad bör hen däremot vänta tills bedövningen släppt, så att man inte råkar bita sig i kinden eller bränna sig.
Informera också om att tanden kan ila eller kännas lite öm efteråt. Det brukar gå över, men om besvären blir värre eller inte försvinner bör patienten höra av sig till kliniken.
Ha alltid spegeln redo efter en kompositfyllning – patienten vill ofta se resultatet direkt!
Lathund – Kompositfyllning för tandsköterskor
Kompositfyllning steg för steg. Lathund för tandsköterskor.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan flow och komposit?
Flow är mer lättflytande och kan bland annat användas i vissa djupare fyllningar eller områden där materialet behöver anpassa sig lätt. Vanlig komposit är fastare och används för att bygga upp och forma tanden.
Varför bygger tandläkaren kompositen i flera lager?
Komposit byggs ofta upp lager för lager för att materialet ska kunna ljushärdas ordentligt och för att minska spänningar när kompositen krymper vid härdning. Det gör det också lättare för tandläkaren att stegvis forma fyllningen efter tandens naturliga anatomi.
Hur vet jag vilken färg på komposit jag ska ta fram?
Komposit finns i olika färger och nyanser, ofta märkta exempelvis A1, A2 och A3. Tandläkaren väljer nyans utifrån patientens tandfärg. A2 är en vanlig nyans hos patienter med lite ljusare tänder, medan A3 ofta passar tänder med en något varmare eller mörkare ton. Det varierar såklart från patient till patient, så tandläkaren gör alltid det slutliga färgvalet.
Varför används en kil tillsammans med matrisen?
Kilen hjälper bland annat till att hålla matrisbandet tätt mot tanden vid tandköttskanten och kan bidra till en bra kontakt mellan tänderna när fyllningen byggs upp.
Vad gör jag om härdlampan råkar nudda kompositen?
Säg till tandläkaren. Material kan fastna på ljusledaren och dessutom försämra ljusöverföringen, så spetsen ska hållas nära materialet utan att tryckas ner i den ohärdade kompositen.
Varför använder tandläkaren ibland excavator trots att tanden redan är borrad?
En excavator kan användas för att avlägsna mjukt kariesskadat dentin manuellt, till exempel där tandläkaren vill arbeta mer försiktigt än med borr.
Varför används olika borr under samma lagning?
Olika borr har olika uppgifter. Tandläkaren kan exempelvis behöva ett borr för att avlägsna gammal fyllning eller öppna upp området, ett annat för karies/preparation och senare finare instrument för justering och puts.
Vad gör jag om patienten säger att fyllningen känns för hög?
Det är inte något patienten bara ska ”vänja sig vid”. Säg till tandläkaren, som kan kontrollera bettet med ocklusionsfolie och justera fyllningen vid behov.
