hejtandfen@gmail.com En tandundersökning är en av de behandlingar du kommer stöta på allra mest som tandsköterska. Och som student kan det också vara en av de första gångerna du får vara med patienten från att hen kommer in på rummet tills besöket är helt avslutat.
Anamnes ska tas, röntgenbilder ska tas, status ska uppdateras och samtidigt ska du försöka hänga med när tandläkaren säger saker som “16 DO, krona 26…”
I den här guiden går vi därför igenom en basundersökning hos tandläkare steg för steg – vad du kan duka fram, hur besöket kan gå till, hur du tar bitewingbilder och vad åtgärd 101 egentligen betyder.
Den här guiden är skriven för tandsköterskor och tandsköterskestudenter. Rutiner och arbetsfördelning skiljer sig mellan kliniker och behandlare, så se detta som ett exempel på hur en undersökning kan gå till – inte den enda rätta ordningen.
Kort sammanfattat – vad är en tandundersökning?
En tandundersökning är helt enkelt en kontroll av hur patientens tänder och mun mår just nu.
Tandläkaren tittar bland annat efter karies, tandkötts och parodontala problem, förändringar i munslemhinnan, befintliga fyllningar och protetiska konstruktioner. Patienten riskbedöms också och får veta om något behöver behandlas. Det här ingår också i beskrivningen av basundersökning, åtgärd 101.
Vissa patienter kommer ungefär en gång om året, medan andra kan ha längre mellan sina undersökningar. Hur ofta en patient behöver undersökas beror bland annat på patientens risk och behov.
Det är på många sätt startpunkten för resten av tandvården. Det är här vi upptäcker vad som ser bra ut, vad vi behöver hålla ett extra öga på och om patienten behöver komma tillbaka för någon behandling.
Vad behöver tandsköterskan kunna vid en undersökning?
Som student behöver du inte kunna göra hela undersökningen själv. Men det är väldigt bra att förstå ordningen och varför de olika momenten görs.
Och här kommer något viktigt: Alla tandläkare jobbar olika.
Jag har arbetat med flera olika tandläkare och märkt hur mycket rutinerna faktiskt kan skilja sig. Vissa delegerar fler moment till tandsköterskan, andra vill göra mer själva. Vissa börjar med röntgen, andra vill prata med patienten först.
Så när du börjar arbeta med en ny tandläkare – lär dig hur just den personen vill lägga upp sin undersökning.
I den här guiden visar jag hur jag och min tandläkare brukar göra.
Vad ska man duka fram inför en tandundersökning?
Inför en vanlig basundersökning brukar jag förbereda:
- Undersökningsbricka: spegel, böjd undersökningssond, ficksond och pincett
- Röntgenhållare
- Sickel
- EMS-spets om en mindre mängd tandsten ska tas bort
- Bomullsrulle – valfritt, men väldigt smidigt vid arbete i underkäksfronten
Exempel på material som kan dukas fram inför en tandundersökning: undersökningsbricka, röntgenhållare, sickel, EMS-spets och bomullsrulle.
Tandundersökning steg för steg
Nu till själva besöket.
Det här är ordningen jag och min tandläkare brukar arbeta i. Din tandläkare kan göra det på ett helt annat sätt, och det är helt normalt.
Steg 1 – Ta in patienten och ta anamnes
Jag börjar med att hämta patienten och kontrollera att jag har rätt patient, t.ex genom att kontrollera personuppgifterna. Sedan börjar samtalet om anamnes.
Anamnes betyder sjukdomshistoria och är den information patienten lämnar om bland annat sin hälsa, sjukdomar, allegier, läkemedel och akutella besvär.
Jag frågar alltid om hur det faktiskt känns i munnen just nu.
Till exempel:
Inför en tandundersökning är det viktigt att fråga patienten om aktuella besvär, smärta, ilningar och hur det fungerar att äta och tugga.
Du kan också fråga om exempelvis huvudvärk, spänningar eller andra besvär om det känns relev
Poängen är att få en liten bild av hur patienten har haft det sedan förra besöket och om det finns något vi behöver vara extra uppmärksamma på under undersökningen.
Steg 2 – Röntgen
Nästa steg kan vara röntgen.
Vid en basundersökning är bitewingbilder vanliga eftersom de hjälper tandläkaren att se sådant som kan vara svårt eller omöjligt att upptäcka bara genom att titta i munnen, till exempel karies mellan tänderna eller under befintliga fyllningar.
Men här är en viktig sak att lära sig redan som student: Röntgen tas inte automatiskt bara för att patienten är på undersökning.
Vilka bilder som behövs beror på patienten och vad som behöver undersökas. En tandläkare eller tandhygienist beslutar om och hur röntgenundersökningen ska göras.
När fyra bitewings (liggande eller stående) behövs blir det:
Höger sida
- 1 premolarbild
- 1 molarbild
Vänster sida
- 1 premolarbild
- 1 molarbild
Alltså två bilder på varje sida.
Det här kan låta mycket krångligare i text än vad det faktiskt blir när du har gjort det några gånger.
Så vi håller det enkelt.
Förbered sensorn
Börja med att trä sensorskyddet ordentligt över sensorn och sladden.
Montera sedan sensorn i bitewinghållaren.
Sensorns aktiva sida ska vara vänd åt rätt håll mot röntgenstrålen och sensorn ska sitta stadigt i hållaren. Exakt hållarsystem kan skilja sig mellan kliniker, så lär dig alltid den utrustning som används där du arbetar.
Premolarbilden
På premolarbilden vill vi framför allt få med premolarområdet och kontaktpunkterna runt det området.
Med den hållare jag använder placerar jag sensorn så att den främre kanten ligger ungefär i höjd med mitten av hörntanden (3:an).
Till exempel på höger sida handlar det om området kring 13 i överkäken och 43 i underkäken.
Be patienten gapa ordentligt, placera hållaren och låt patienten bita ihop försiktigt.
Molarbilden
Till molarbilden behöver sensorn längre bak.
Med min hållare flyttar jag därför sensorn bakåt så att den främre kanten hamnar ungefär vid andra premolaren (5:an).
Målet är att få en bra bild av molarområdet utan att kapa de bakersta tänderna.
Rikta röntgenröret
När sensorn sitter bra behöver röntgenröret riktas mot sensorn.
Här brukar jag tänka på tre saker:
1. Fram eller bak
Är sensorn placerad tillräckligt långt fram för premolarbilden eller tillräckligt långt bak för molarbilden?
2. Upp eller ner
Röntgenröret ska vara riktat så att strålfältet träffar sensorn – inte för högt eller för lågt.
3. Vinkeln från sidan
Rikta röret efter hållaren så att strålen går rätt genom tändernas kontaktpunkter.
En klassiker när man lär sig bitewing: bilden kommer upp och kontaktpunkterna ligger ovanpå varandra.
Överlappningar uppstår när strålriktningen i sidled inte går rätt genom kontaktpunkterna.
Det gör det svårare för tandläkaren att bedöma approximalytorna – vilket är extra störigt eftersom en viktig anledning till bitewing är just att kunna bedöma områden mellan tänderna.
Tänk: överlappning → kontrollera sidovinkeln.
Om röntgenstrålen inte träffar hela sensorn kan en del av bilden saknas.
När jag riktar röret kontrollerar jag därför att det faktiskt är centrerat mot sensorn och inte ligger för långt fram, bak, upp eller ner.
Det här är ytterligare en sådan sak som blir mycket lättare när du ser det framför dig än när du läser om det.
Här kommer en liten sak från kliniken som jag själv tycker är bra att känna till.
Om vi har en ny patient med en rotfylld tand och det inte finns någon tidigare bra bild kan min tandläkare ibland vilja ta en apikalbild. Då har vi en utgångsbild att kunna jämföra med längre fram.
Samma tanke kan förekomma kring implantat, där det kan vara viktigt att ha en bild där området och bennivån går att bedöma ordentligt.
Men det betyder inte att vi automatiskt tar samma extra bild vid varje framtida undersökning.
Finns det ingen anledning att ta en ny bild ska man inte göra det bara av vana. Röntgen ska vara berättigad och motiverad utifrån vad som behöver undersökas.
Vill du se hur själva behandlingen går till? Läs min guide Rotfyllning steg för steg för tandsköterskor.
Steg 3 – Medan tandläkaren granskar bilderna
Medan tandläkaren granskar röntgenbilderna är det ett perfekt tillfälle att arbeta effektivt i teamet. Enligt reglerna för basundersökning (åtgärd 101) ingår det faktiskt att ta bort en mindre mängd supragingival tandsten om det behövs. Därför passar jag på att göra en snabb depuration av underkäksfronten om tid finns.
Kliniskt tips för UK-fronten:
- Torrläggning: Placera en bomullsrulle buckalt i fronten för att hålla undan underläppen och saliven. Det förbättrar sikten avsevärt.
- Maskinell depuration: Börja med en EMS-ultraljudsspets för att effektivt spränga bort de större blocken av supragingival tandsten. Håll spetsen i konstant rörelse parallellt med tandytan för att inte skada emaljen.
- Handinstrumentering: Gå sedan efter med en sickel interdentalt och cervikalt för att skrapa bort de sista små resterna i skårorna mellan tänderna där ultraljudet inte kom åt helt perfekt.
Behövs bedövning?
Eftersom det här oftast handlar om en mindre mängd tandsten i underkäksfronten går det vanligtvis ganska snabbt, men alla patienter är olika. Om patienten tycker att det gör ont eller är känslig kan ni tillsammans bedöma om bedövning behövs. Är det däremot mer omfattande tandsten som behöver tas bort kan det vara bättre att boka vidare till tandhygienist, där bedövning kan ges vid behov.
Vill du lära dig mer? Läs min guide om lokalbedövning i tandvården för tandsköterskor.
Steg 4 – Tandläkaren gör den kliniska undersökningen
Nu kommer tandläkaren in och själva kliniska undersökningen börjar.
Tandläkaren går systematiskt igenom munnen och bedömer bland annat tänder, karies, tandkött/parodontala förhållanden, slemhinnor, käkfunktion och befintliga protetiska konstruktioner.
Här är en stor del av din roll som TSK att hänga med och hjälpa till att uppdatera patientens status och dokumentation.
När vi pratar om status menar vi i princip hur det ser ut i patientens mun just nu.
Finns det fyllningar? Kronor? Implantat? Saknade tänder? Har något förändrats sedan förra undersökningen?
TDL kan till exempel säga:
“36 DO.”
Det betyder att tand 36 har en fyllning/restaurering på distal och ocklusal yta.
Eller:
“Krona 24.”
Då registreras att tand 24 har en krona.
Du kan också få fylla i delar av klinikens undersökningsmall efter vad tandläkaren dikterar, till exempel: Slemhinna/tunga: utan anmärkning.
I början kan det kännas som att TDL pratar i 300 km/h.
Det kommer med tiden. Lär dig framför allt tandnumrering, tandytorna och hur just ert journalsystem registrerar status.
Steg 5 – Vad händer när undersökningen är klar?
När undersökningen är klar gör tandläkaren en sammanställning och går igenom diagnoserna muntligt med patienten. Om det finns ett behandlingsbehov presenteras en tydlig terapiplan. Patienten informeras då om de olika behandlingsalternativen, prognosen samt det förväntade slutpriset baserat på gällande referenspris och det statliga tandvårdsstödet.
Under tiden kan du börja:
plocka undan instrument, göra klart det som behöver dokumenteras, och börja få rummet redo för nästa patient när det är lämpligt.
Och sedan…
Undersökningen är klar!
Men innan vi lämnar den helt behöver vi prata om en sak som du kommer stöta på under hela ditt yrkesliv inom tandvården:
åtgärdskoder.
Vad är en åtgärdskod inom tandvården?
När du börjar på klinik kommer du ganska snabbt höra nummer som:
101, 103, 121, 204…
Det är åtgärdskoder.
Enkelt förklarat visar en åtgärdskod vilken undersökning eller behandling som har utförts.
Koderna och villkoren inom det statliga tandvårdsstödet fastställs av TLV och används bland annat för att avgöra vad som omfattas av tandvårdsstödet och vilket referenspris som gäller.
TLV:s åtgärder inom tandvårdsstödet
Det här är viktigt att börja förstå redan som student eftersom olika behandlingar och moment kan ha olika åtgärdskoder.
Röntgen kan exempelvis ha egna åtgärder beroende på vad som görs och hur många bilder som tas. Samma sak gäller olika typer av undersökningar och behandlingar.
Åtgärd 101 – basundersökning hos tandläkare
Den viktigaste koden för just den här guiden är:
101 – Basundersökning, utförd av tandläkare
Och här kommer något jag verkligen tycker att fler TSK-studenter borde lära sig:
Slå upp åtgärdskoden.
För när du söker på exempelvis 101 i TLV:s KUSP kan du faktiskt läsa vad som ingår i åtgärden.
I 101 ingår bland annat:
- diagnostik av karies, gingivit och parodontit
- förenklad parodontal undersökning
- bedömning av munslemhinna och käkfunktion
- bedömning av befintliga protetiska konstruktioner
- berättigad intraoral röntgen enligt villkoren för åtgärden
- riskbedömning
- hälsoinformation och rekommendationer om egenvård
- vid behov upp till fem minuter enklare förebyggande behandling.
Den förebyggande delen kan till exempel vara enklare munhygieninstruktion, borttagning av en mindre mängd tandsten eller fluoridbehandling av enstaka tänder.
Och nu förstår du varför jag nämnde tandstenen i UK-fronten tidigare.
Lathund – tandundersökning steg för steg
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är en basundersökning?
En basundersökning är en undersökning där tandläkaren går igenom patientens tand och munhälsa, gör diagnostik och riskbedömning och informerar patienten om resultatet. Åtgärd 101 är basundersökning utförd av tandläkare.
Vad är åtgärd 101?
Åtgärd 101 = basundersökning utförd av tandläkare. Den omfattar flera delar av undersökningen, bland annat diagnostik, riskbedömning, relevant röntgen enligt villkoren och viss mindre förebyggande behandling när det är aktuellt.
Ingår fyra bitewingbilder i åtgärd 101?
Det är lite mer nyanserat än “101 = fyra BW”. TLV anger nödvändigt antal bitewingbilder. Om inga eller färre än fyra bitewings tas kan vid behov andra intraorala bilder ingå upp till totalt fyra bilder.
Vad gör jag om jag inte hinner med när tandläkaren dikterar status?
Fråga! Det är mycket bättre att be TDL upprepa tandnummer eller yta än att chansa och registrera fel. I början kan det gå väldigt fort, men ju fler undersökningar du är med på desto lättare blir det att hänga med.
Känner du dig stressad över att hinna med? Läs också 7 sätt att minska stress som tandsköterska.
Hur blir jag snabbare på att assistera vid undersökningar?
Försök hitta ett flyt i undersökningen istället för att tänka på varje moment för sig. Prata med patienten medan du arbetar och passa på att förbereda nästa steg när du ändå väntar.
När en bitewing laddar kan du till exempel redan flytta sensorn inför nästa bild. Ska du börja ta bort lite tandsten kan du sätta bomullsrullen på plats samtidigt som du berättar för patienten vad du ska göra.
Ju fler undersökningar du gör, desto mer kommer det här naturligt – och till slut ligger du ett steg före utan att ens tänka på det.
Vad betyder 16 MO, DO, MOD osv.?
Siffran visar vilken tand tandläkaren pratar om och bokstäverna visar vilka ytor på tanden som berörs, till exempel av en fyllning.
De vanligaste förkortningarna är:
- M = mesial – ytan mot mitten av tandraden
- D = distal – ytan bort från mitten av tandraden
- O = ocklusal – tuggytan på kindtänderna
- B = buckal – ytan mot kinden
- L = lingual – ytan mot tungan
- P = palatinal – ytan mot gommen
Så om tandläkaren säger “16 MO” betyder det tand 16, mesial + ocklusal yta. “16 DO” betyder distal + ocklusal och “16 MOD” betyder mesial + ocklusal + distal.
Tips som TSK-student: Börja med att lära dig M, D och O ordentligt. När du har hört tandläkaren diktera status några gånger kommer kombinationer som MO, DO och MOD börja sitta nästan automatiskt.
Vad gör jag om patienten är tandvårdsrädd?
Försök vara lugn, tydlig och förstående. Fråga gärna om det är något särskilt patienten är rädd för eller om det är hela tandvårdssituationen som känns jobbig. Då blir det lättare att veta hur ni bäst kan bemöta patienten.
Berätta att patienten alltid har kontrollen. Behöver hen en paus så pausar ni, och under behandling kan ni till exempel komma överens om att patienten räcker upp handen när hen vill att ni stannar.
Vissa känner sig tryggare om du berättar vad som ska hända innan du gör det, medan andra helst vill veta så lite som möjligt – fråga vad patienten föredrar. Vid stark tandvårdsrädsla kan det också vara värt att prata med tandläkaren om lugnande kan vara aktuellt.
Tänk även på själva stämningen i rummet. Lugnt bemötande, mjukare belysning, lugn musik och att undvika plötsliga rörelser kan göra mer än man tror.
Tack för info och strukturerad lathund, hjälper mycket!
Vad roligt att höra att inlägget kom till nytta, och tack för att du tog dig tid att lämna en kommentar! Har du fler idéer på vad du skulle vilja läsa om här får du gärna säga till 🙂
Jag läste hela bloggen, du skriver jättebra och väldigt utförligt 🙂 Det skulle vara roligt att höra lite om avtrycksmaterialet, hur tar du silikonavtryck t.ex.