hejtandfen@gmail.com Att hålla koll på lokalbedövning på kliniken kan kännas som en hel liten värld i sig. Citanest, Xylocain, Septocaine, Forte… vilken är vilken, varför väljer tandläkaren den ena framför den andra och vad behöver jag som tandsköterska faktiskt kunna?
I den här guiden går vi igenom de vanligaste lokalbedövningsmedlen du kan stöta på inom tandvården, vad som skiljer dem åt och vad som är bra att ha koll på som tandsköterska.
I den här guiden går vi igenom de vanligaste lokalbedövningsmedlen du kan stöta på inom tandvården, vad som skiljer dem åt och hur man lägger bedövning i praktiken – helt enkelt det viktigaste du som tandsköterska behöver ha koll på.
Kort sammanfattat – bedövning vid tandvård
Lokalbedövning blockerar tillfälligt smärtsignaler från ett avgränsat område i munnen så att behandlingen kan genomföras utan eller med så lite smärta som möjligt.
Vilket lokalbedövningsmedel som används beror bland annat på patientens hälsa, vilken behandling som ska göras och vilket område som ska bedövas.
Lokalbedövning används bland annat vid lagningar, rotbehandlingar, extraktioner och kirurgi.
Bra att känna igen:
- Ytbedövning kan appliceras på slemhinnan före injektionen för att minska obehaget från sticket.
- Infiltrationsanestesi innebär att lokalbedövningen ges lokalt i området som ska bedövas.
- Ledningsanestesi bedövar en nerv och därmed ett större område.
Vad behöver tandsköterskan kunna om bedövning?
Du behöver inte välja läkemedel åt patienten – men du behöver förstå vad de vanligaste preparaten är och varför tandläkaren kan välja olika.
Som tandsköterska är det bra att kunna:
- känna igen de vanligaste bedövningsmedlen
- förstå skillnaden mellan dem
- kontrollera patientens hälsodeklaration
- känna till reglerna kring delegering
- vara uppmärksam på hur patienten mår efter bedövningen.
Infiltrationsbedövning: Bedövningen läggs lokalt nära tanden som ska behandlas. Den används ofta i överkäken, där bedövningen lättare kan sprida sig genom benet.
Mandibularbedövning: Bedövningen läggs längre bak i underkäken, nära nerven, och bedövar därför ett större område. Patienten kan till exempel bli bedövad i flera tänder samt delar av läppen och tungan.
Enkelt förklarat:
Infiltration = nära tanden
Mandibularbedövning = nära nerven
Hur lägger man bedövning?
Eftersom tandsköterskor oftast har delegatsansvar för just infiltrationsanestesi, tar vi tand 11 (höger framtand i överkäken) som ett praktiskt exempel på hur det går till:
Så här lägger du infiltrationsbedövning som tandsköterska: Vid infiltration lyfter du upp läppen med din icke-dominanta hand för att få god insyn och sträcka ut omslagsvecket, samtidigt som du masserar slemhinnan lätt så att patienten känner rörelsen mer än sticket. Med din dominanta hand för du in nålen några millimeter mot tandens apex (rotspets). Innan du sprutar in bedövningen gör du en aspiration: du drar sprutans kolv lätt bakåt i en sekund och kollar om det kommer blod i ampullen. Om det inte kommer något blod vet du att du ligger säkert i mjukvävnaden och trycker långsamt in bedövningsmedlet. Om det däremot kommer blod i ampullen har kanylen hamnat i ett blodkärl – då måste du dra ut nålen, byta kanyl och ampull, och göra om sticket på nytt för att undvika att spruta bedövningen direkt i blodomloppet. Ska du även bedöva palatinalt (i gommen) sticker du några millimeter ifrån tandköttskanten; eftersom slemhinnan där sitter stramt mot benet krävs det lite mer manuellt tryck på sprutan för att pressa in vätskan.
Delegering och ansvar – vad gäller?
Att vara utbildad tandsköterska betyder inte automatiskt att du får lägga lokalbedövning.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delegering av läkemedel. För att du som tandsköterska ska få lägga lokalbedövning behöver du ha fått en delegering och ha rätt kunskap för att göra det säkert.
Viktigt: Bedövning genom ledningsblockad, till exempel mandibularisblockad, får inte delegeras till en tandsköterska.
Infiltrationsbedövning kan däremot delegeras om kraven för delegering är uppfyllda.
Vanliga bedövningsmedel inom tandvården
Citanest, Xylocain, Septocaine… man ser dem hela tiden på kliniken, men vad är egentligen skillnaden mellan dem – och varför väljer tandläkaren den ena framför den andra?
Jag tänkte länge att man kunde lära sig bedövningsmedlen som “svagast till starkast”, men riktigt så enkelt är det faktiskt inte. De skiljer sig istället i bland annat innehåll, koncentration och mängden adrenalin.
1. Citanest Dental Octapressin
Citanest är den i den här listan som inte innehåller adrenalin.
Citanest innehåller prilokain 30 mg/ml som är själva lokalbedövningen. Istället för adrenalin innehåller den felypressin 0,54 mikrogram/ml, som hjälper till att dra ihop blodkärlen.
Därför kan Citanest vara ett alternativ när tandläkaren vill undvika adrenalin, till exempel hos vissa patienter med hjärt-kärlsjukdom. Det betyder däremot inte att hjärtpatient = Citanest – tandläkaren väljer bedövningsmedel utifrån patientens hälsa, läkemedel och vilken behandling som ska göras.
Kom ihåg:
Citanest → prilokain + felypressin → inget adrenalin.
2. Xylocain Dental Adrenalin
Xylocain är ett klassiskt lokalbedövningsmedel som du kommer stöta på ofta inom tandvården.
Xylocain Dental Adrenalin innehåller lidokain 20 mg/ml och adrenalin 12,5 mikrogram/ml.
Adrenalinet drar samman blodkärlen, vilket bland annat gör att lokalbedövningen stannar kvar längre i området.
Kom ihåg:
Xylocain → lidokain + adrenalin.
3. Septocaine
Septocaine innehåller artikain tillsammans med adrenalin.
Septocaine innehåller artikain 40 mg/ml och adrenalin 5 mikrogram/ml.
Septocaine används ofta vid infiltration, men kan även användas vid ledningsbedövning, till exempel i underkäken.
Kom ihåg:
Septocaine → artikain 40 mg/ml + adrenalin 5 mikrogram/ml.
4. Septocaine Forte
Septocaine Forte innehåller samma koncentration artikain som Septocaine men mer adrenalin.
Septocaine Forte innehåller artikain 40 mg/ml och adrenalin 10 mikrogram/ml, alltså dubbelt så hög adrenalinkoncentration som Septocaine 5 mikrogram/ml.
Det kan vara användbart när en större kärlsammandragande effekt är önskvärd, exempelvis i samband med vissa kirurgiska ingrepp.
Kom ihåg:
Septocaine Forte → samma artikain, mer adrenalin.
Vad är skillnaden mellan bedövningsmedlen?
Den enklaste skillnaden att lära sig först är verksam substans, koncentration och vilken kärlsammandragande tillsats preparatet innehåller.
Lokalbedövning i tandvården – enkel översikt över de vanligaste bedövningsmedlen, deras verksamma substans och kärlsammandragande tillsats.
Det är därför bättre att lära sig vad som skiljer preparaten åt än att försöka memorera dem som “svag → stark”.
Adrenalin i bedövning – vad betyder det?
Adrenalin tillsätts till vissa lokalbedövningsmedel eftersom det drar samman blodkärlen.
Det gör att bedövningsmedlet tas upp långsammare från området och kan ge en längre lokal effekt. Kärlsammandragningen kan också minska blödning, vilket är en anledning till att adrenalin kan vara användbart exempelvis vid extraktioner.
Varför finns olika mängd adrenalin?
Olika behandlingar och patienter har olika behov. Jämför exempelvis:
Septocaine: 5 µg/ml adrenalin
Septocaine Forte: 10 µg/ml adrenalin.
Mer adrenalin betyder alltså inte att själva artikainet är starkare – båda innehåller artikain 40 mg/ml.
Vad ska tandsköterskan tänka på?
Hälsodeklarationen
Kontrollera att hälsodeklarationen är aktuell och var särskilt uppmärksam på exempelvis:
- hjärt-kärlsjukdom
- läkemedel
- allergier/överkänslighet
- graviditet
- tidigare reaktioner på lokalbedövning.
Du behöver inte själv välja bedövningsmedel, men du ska kunna fånga upp sådant som kan påverka valet av preparat eller dos.
Börja med CAVE
CAVE kommer från latin och betyder ungefär ”se upp” eller ”var försiktig”. I journalen används det som en viktig varning, till exempel vid läkemedelsallergi eller överkänslighet.
Finns CAVE registrerat, eller berättar patienten att hen tidigare reagerat på bedövning, ska det alltid kollas upp innan bedövningen ges.
Sjukdomar och läkemedel
Undvik enkla regler som “hjärtpatient = alltid Citanest” eller “gravid = alltid Xylocain”.
Valet beror på patienten, läkemedlet, dosen och behandlingen.
TSK-roll: Upptäck informationen, lyft den till tandläkaren och fråga om du är osäker.
Sjukdomar att ha extra koll på
Vissa sjukdomar kan påverka vilket bedövningsmedel eller vilken mängd som är lämplig:
Reaktioner efter bedövning
Om patienten plötsligt börjar må dåligt ska du observera vad som faktiskt händer istället för att direkt anta att det är “adrenalinet”.
Hjärtklappning, oro, blekhet, yrsel eller skakningar kan ha olika orsaker. Patienten kan exempelvis vara rädd eller reagera på läkemedlet/injektionen.
Om patienten blir dålig: avbryt och uppmärksamma tandläkaren.
Om patienten svimmar: Fäll stolen bakåt så att patienten ligger ner och höj benen. Öppna gärna ett fönster för lite frisk luft om det går och lägg en kall pappershandduk på pannan. Prata lugnt med patienten när hen vaknar och låt hen ligga kvar en stund.
Om ni misstänker lågt blodsocker och patienten är vaken och kan svälja kan något med snabbverkande socker, till exempel druvsocker som dextro.
Om patienten får klåda, utslag eller svullnad kan det vara tecken på en allergisk reaktion. Säg till tandläkaren direkt och håll koll på om fler symtom tillkommer. Vid andningssvårigheter, kraftig svullnad eller andra allvarliga symtom ska ni agera direkt och följa klinikens akutrutiner.
Det viktiga för dig som tandsköterska är alltså inte att stå där och diagnostisera orsaken – utan att reagera, kommunicera och hjälpa teamet att agera snabbt.
Bedövningsspruta, ampull och kanyl – vad är vad?
Tre saker som är väldigt enkla när man väl har sett dem.
Bedövningsspruta: Metallhållaren som ampullen placeras i.
Ampull: Det lilla glasröret som innehåller lokalbedövningsmedlet.
Kanyl: Den sterila engångsnålen som fästs på sprutan.
Lathund – bedövningsmedel inom tandvården
Här är den riktigt korta versionen när du bara behöver påminna dig om vad som är vad.
Citanest: prilokain + felypressin – inget adrenalin.
Xylocain: lidokain + adrenalin.
Septocaine: artikain 40 mg/ml + adrenalin 5 µg/ml.
Septocaine Forte: artikain 40 mg/ml + adrenalin 10 µg/ml.
Lathund för lokalbedövning inom tandvården – en snabb översikt över bedövningsmedel, delegering och vad du som tandsköterska behöver tänka på.
Det är mycket att hålla reda på som ny tandsköterska, och du behöver inte kunna allt från början. Vill du läsa mer har jag samlat 7 saker jag önskar att jag visste innan jag blev tandsköterska.
Vanliga frågor om lokalbedövning
Får en tandsköterska lägga lokalbedövning?
Ja, viss administrering av lokalbedövning kan delegeras när kraven för läkemedelsdelegering är uppfyllda. Lokalbedövning genom ledningsblockad (mandibular) får däremot inte delegeras.
Vilket bedövningsmedel ska jag ta fram?
Tandläkaren avgör vilket preparat som passar patienten och behandlingen. Som ny tandsköterska är det bättre att fråga än att gissa – med tiden lär du dig vilka preparat som brukar användas i olika situationer.
Vill du läsa mer om ett specifikt bedövningsmedel kan du alltid slå upp det på FASS, där du hittar aktuell läkemedelsinformation, bland annat innehåll, dosering, kontraindikationer och biverkningar.
Är Citanest helt utan kärlsammandragande ämne?
Nej. Citanest Dental Octapressin är utan adrenalin, men innehåller felypressin.
Vad är skillnaden mellan Septocaine och Septocaine Forte?
Båda innehåller artikain 40 mg/ml. Skillnaden är adrenalinkoncentrationen: Septocaine innehåller 5 µg/ml, medan Septocaine Forte innehåller 10 µg/ml.
Vad betyder µg?
µg betyder mikrogram och är en enhet som används för väldigt små mängder, till exempel i läkemedel.
1 mg = 1 000 µg
Så om det står 0,54 µg/ml betyder det 0,54 mikrogram per milliliter.
Varför innehåller vissa lokalbedövningsmedel adrenalin?
Adrenalin drar samman blodkärlen. Det kan göra att lokalbedövningen stannar kvar längre i området och samtidigt minska blödningen.
Patienten får hjärtklappning efter bedövningen – är det allergi?
Inte nödvändigtvis. Hjärtklappning kan ha flera orsaker, bland annat oro/stress eller påverkan av adrenalin. Utgå därför inte automatiskt från vare sig allergi eller adrenalinreaktion – observera patienten, informera tandläkaren och följ klinikens rutiner.
Vad är skillnaden mellan kort och lång kanyl?
Olika kanyllängder används för olika injektionstekniker och anatomiska områden. Som tandsköterska behöver du framför allt kunna känna igen dem och ta fram den kanyl som behandlaren efterfrågar.
Hur länge sitter lokalbedövningen i?
Det varierar beroende på bland annat preparat, dos och var bedövningen lagts. Domningskänslan kan finnas kvar i flera timmar, vanligtvis 2-3 timmar för de flesta.
Vad ska patienten tänka på efteråt?
När läpp, kind eller tunga fortfarande är bedövad finns risk att patienten biter sig utan att märka det. Patienten bör därför vara försiktig med att tugga tills känseln har kommit tillbaka.
