hejtandfen@gmail.com Många tror att en tandsköterska och en tandhygienist gör samma jobb.
Det är faktiskt en av de vanligaste missuppfattningarna jag stöter på.
Visst jobbar vi ofta sida vid sida på en tandklinik, bär liknande arbetskläder och träffar patienter hela dagarna. Men där slutar faktiskt många av likheterna.
En tandhygienist jobbar betydligt mer självständigt, har en längre utbildning och ett större eget behandlingsansvar. En tandsköterska jobbar däremot nära tandläkaren och ser till att behandlingarna flyter på – samtidigt som yrket ofta innebär betydligt fler varierande arbetsuppgifter än många tror.
Om du funderar på vilket yrke som passar dig bäst har du kommit rätt.
I den här guiden går vi igenom skillnaderna mellan en tandsköterska och tandhygienist, bland annat utbildning, arbetsuppgifter, lön och vilket yrke som kan passa just dig.
Kort svar – vad är skillnaden?
Den största skillnaden är att en tandhygienist jobbar självständigt med egna patienter, medan en tandsköterska främst jobbar tillsammans med tandläkaren och assisterar vid behandlingar.
Utöver det skiljer sig yrkena även åt när det gäller utbildning, ansvar, arbetsuppgifter och lön. Tandhygienister läser tre år på högskola och är ett legitimationsyrke, medan tandsköterskor vanligtvis utbildar sig i cirka 1,5 år på yrkeshögskola.
Trots att de jobbar på samma klinik har de alltså två helt olika roller.
Jämför yrkena snabbt
| Tandsköterska | Tandhygienist | |
|---|---|---|
| Utbildning | Cirka 1,5 år (YH) | 3 år (180 hp) |
| Legitimation | Nej | Ja |
| Arbetar självständigt | Delvis | Ja |
| Egna patienter | Begränsat | Ja |
| Huvudfokus | Assistera tandläkaren och stödja behandlingar | Förebyggande tandvård och egna behandlingar |
| Genomsnittslön | Ca 31 200-33 500 kr/mån | Ca 42 400-42 900 kr/mån |
Om du bara ville ha en snabb jämförelse räcker tabellen ovan långt.
Men om du verkligen vill förstå skillnaden fortsätter vi lite djupare.
Nu har du fått svaret på 30 sekunder. Resten av artikeln är för dig som vill nörda ner dig lite mer och verkligen förstå vad som skiljer yrkena åt.
Arbetsuppgifter – vem gör egentligen vad?
Vad gör en tandsköterska?
Vanliga arbetsuppgifter för en tandsköterska är bland annat:
- Assistera tandläkaren under behandlingar.
- Förbereda behandlingsrum och material.
- Sterilisera och hantera instrument.
- Ta röntgenbilder.
- Utföra delegerade arbetsuppgifter när utbildning och rutiner tillåter.
- Boka patienter och svara i telefon.
- Hantera administration och betalningar.
- Se till att kliniken fungerar smidigt under hela arbetsdagen.
Det många inte ser är allt som händer mellan behandlingarna.
Patienten kanske bara sitter i stolen i 30 minuter.
Men innan dess ska rätt instrument finnas framme, rummet vara redo, journalen vara genomläst och allt fungera så att tandläkaren kan fokusera på behandlingen.
Jag brukar säga att en tandsköterska är lite av klinikens motor.
När allt flyter märks man knappt.
Men när någon saknas märks det direkt.
Vad gör en tandhygienist?
En tandhygienist arbetar på ett helt annat sätt.
Istället för att assistera tandläkaren har tandhygienisten oftast egna patienter och ansvarar själv för sina behandlingar.
Jobbar framför allt kring förebyggande tandvård.
Målet är att hjälpa patienterna att behålla friska tänder och ett friskt tandkött genom behandling, uppföljning och utbildning.
Vanliga arbetsuppgifter är bland annat:
- Undersöka patienter inom sitt kompetensområde.
- Ta bort tandsten ovan och under tandköttskanten.
- Behandla patienter med tandlossning (parodontit).
- Utföra depuration och rotplaning.
- Ge individuella munhygieninstruktioner.
- Informera om hur patienter kan förebygga karies och tandköttssjukdomar.
- Ta avtryck och utföra andra arbetsuppgifter inom sitt kompetensområde.
- Ställa diagnoser inom sitt ansvarsområde, exempelvis karies och parodontit.
De har egna patientbokningar, egna behandlingar och ansvarar själva för stora delar av arbetsdagen.
Det är därför utbildningen är längre och yrket kräver legitimation.
Utbildning – hur lång är utbildningen?
En av de största skillnaderna mellan yrkena är utbildningen.
Många väljer faktiskt yrke utifrån hur lång tid de vill studera, men jag tycker inte att det ska vara den enda faktorn. Fundera också på hur du vill att dina arbetsdagar ska se ut om fem eller tio år.
Tandsköterska
För att bli tandsköterska läser du vanligtvis en yrkeshögskoleutbildning (YH) som omfattar tre terminer, alltså ungefär 1,5 år.
Utbildningen består av både teori och praktik. En stor del av utbildningen sker ute på klinik genom LIA (Lärande i Arbete), där du får följa arbetet på en riktig tandvårdsklinik och omsätta dina kunskaper i praktiken.
Utbildningar som är godkända av Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) ger rätt till CSN.
Kort fakta
- Utbildning: Yrkeshögskola (YH)
- Längd: Cirka 1,5 år (3 terminer)
- Praktik: LIA (Lärande i Arbete)
- CSN: Ja, om utbildningen är MYH-godkänd
- Legitimation: Nej
Tandhygienist
För att bli tandhygienist läser du istället tandhygienistprogrammet på universitet.
Utbildningen omfattar tre år (180 högskolepoäng) och leder både till en kandidatexamen i oral hälsa/oral hälsovetenskap.
Efter examen ansöker du om legitimation, vilket innebär att tandhygienist är ett legitimationsyrke.
Precis som på tandsköterskeutbildningen varvas teori med praktik, men här sker den kliniska delen genom VFU (Verksamhetsförlagd utbildning).
Kort fakta
- Utbildning: Högskola eller universitet
- Längd: 3 år (180 hp)
- Praktik: VFU (Verksamhetsförlagd utbildning)
- Examen: Yrkesexamen och kandidatexamen
- Legitimation: Ja
Lön – vem tjänar mest?
Om du bara vill ha det korta svaret:
Tandhygienister tjänar generellt mer än tandsköterskor.
I dagsläget ligger den genomsnittliga månadslönen ungefär på:
| Yrke | Genomsnittlig månadslön |
|---|---|
| Tandsköterska | 31 200–33 500 kr |
| Tandhygienist | 42 400–42 900 kr |
Det innebär att en tandhygienist i genomsnitt tjänar omkring 9 000-12 000 kronor mer i månaden, vilket motsvarar ungefär 30-35 % högre lön.
Den högre lönen hänger ihop med att tandhygienister har en längre utbildning, jobbar mer självständigt och har ett större eget behandlingsansvar.
Samtidigt vill jag lyfta en sak.
Jag tycker att lönestatistik ibland ska tas med en nypa salt.
Många sammanställningar blandar nämligen ihop olika roller inom tandvården, till exempel klinikkoordinatorer, ortodontiassistenter och andra specialistfunktioner. Det kan göra att statistiken ser högre ut än vad många faktiskt tjänar i praktiken.
Jag har också upplevt att lönerna inom Folktandvården många gånger är lägre än inom den privata sektorn och det gäller både tandsköterskor och tandhygienister.
Det betyder inte att det alltid är så, men det är något som kan vara bra att ha i åtanke när du jämför olika arbetsgivare.
Kan en tandsköterska bli tandhygienist?
Ja, absolut.
Det är faktiskt en väg som många väljer.
En del börjar som tandsköterska eftersom de vill komma ut i arbetslivet snabbare, samla erfarenhet och känna efter om tandvården verkligen är rätt bransch för dem.
Efter några år väljer vissa att läsa vidare till tandhygienist.
Den stora fördelen är att du redan känner till hur en tandklinik fungerar.
Samtidigt finns det många som vet redan från början att de vill bli tandhygienister.
Då finns det egentligen ingen anledning att ta omvägen via tandsköterskeyrket.
Om du har tiden, motivationen och vet att du vill jobba självständigt med egna patienter kan du lika gärna söka tandhygienistprogrammet direkt.
Båda vägarna är helt rätt.
Det handlar bara om vad som passar dig bäst just nu.
Vilket yrke passar dig?
Det här är nog den viktigaste delen av hela artikeln.
Jag får ibland frågan:
“Vilket yrke tycker du är bäst?”
Och mitt svar är nästan alltid detsamma.
Det beror helt på vem du är.
Jag tror inte att det finns ett yrke som passar alla. Två personer kan läsa exakt samma utbildning och ändå trivas helt olika beroende på personlighet, intressen och vad de vill få ut av sitt arbetsliv.
Om du står och väger mellan de två yrkena kan det vara värt att fundera över hur du faktiskt vill att en vanlig arbetsdag ska se ut.
Du kanske passar bättre som tandsköterska om…
- Du tycker om att jobba nära andra människor och vara en del av ett team.
- Du gillar varierade arbetsdagar där ingen dag ser exakt likadan ut.
- Du trivs med att kombinera patientkontakt med praktiska och administrativa uppgifter.
- Du gillar att assistera vid behandlingar och vara mitt i det kliniska arbetet.
- Du vill komma ut i arbetslivet snabbare genom en kortare utbildning.
Det var faktiskt en av anledningarna till att jag själv valde att bli tandsköterska.
Jag tycker om att jobba tillsammans med någon och känna att vi löser saker som ett team. Jag gillar också variationen i yrket. Ena stunden assisterar du vid en behandling, nästa är man i sterilen eller hjälper en patient i receptionen.
Den omväxlingen passar mig väldigt bra.
Du kanske passar bättre som tandhygienist om…
- Du vill jobba mer självständigt.
- Du tycker om att ha egna patienter.
- Du är intresserad av förebyggande tandvård och munhälsa.
- Du vill ha ett större eget behandlingsansvar.
- Du är beredd att studera längre för en legitimation och ofta en högre lön.
Det är också viktigt att komma ihåg att tandhygienister har väldigt mycket patientkontakt.
De flesta patienter är trevliga och tacksamma.
Men alla kommer inte vara glada över att sitta i stolen.
Vissa är stressade.
Vissa är rädda.
Vissa vill inte höra att de behöver ändra sina vanor.
Det är en naturlig del av yrket.
Om du vet med dig att sådana situationer lätt följer med dig hem kan det vara bra att fundera över hur du trivs med ett jobb där kommunikation är en så stor del av vardagen.
Att kunna bemöta människor lugnt, professionellt och med tålamod är minst lika viktigt som den tekniska kunskapen.
Sammanfattning
Om någon frågar mig vilket yrke jag skulle rekommendera kommer mitt svar alltid vara detsamma.
Välj inte bara efter lönen.
Visst tjänar tandhygienister generellt mer, men det betyder inte automatiskt att yrket passar dig bättre.
Fundera istället på hur du vill att dina arbetsdagar ska se ut.
Ingen av yrkesrollerna är objektivt bättre än den andra.
De fyller olika funktioner på kliniken och kompletterar varandra varje dag.
Det bästa yrkesvalet är inte det som ser bäst ut på pappret.
Det är det yrke du fortfarande ser fram emot att gå till om fem år.
Vanliga frågor (FAQ)
Kan man bli tandhygienist utan att först vara tandsköterska?
Ja.
Du behöver inte jobba som tandsköterska först. Många söker direkt till tandhygienistprogrammet efter gymnasiet eller senare i livet.
Är det lättare att bli tandsköterska eller tandhygienist?
Rent utbildningsmässigt är vägen till tandsköterska kortare eftersom utbildningen vanligtvis är cirka 1,5 år jämfört med tre år för tandhygienist.
Det betyder däremot inte att det ena yrket är “lätt” och det andra “svårt”. De har bara olika utbildningsvägar och olika ansvarsområden.
Kan en tandsköterska göra samma saker som en tandhygienist?
Nej, inte fullt ut.
En tandsköterska kan utföra vissa delegerade arbetsuppgifter beroende på utbildning, erfarenhet och klinikens rutiner.
En tandhygienist jobbar däremot självständigt inom sitt kompetensområde, har legitimation och ansvarar för egna patienter.
Vem tjänar mest?
Generellt tjänar tandhygienister mer.
Skillnaden ligger ofta på omkring 9 000-12 000 kronor per månad, vilket motsvarar ungefär 30-35 % högre lön jämfört med en tandsköterska.
Är det vanligt att tandsköterskor läser vidare till tandhygienist?
Ja.
Det är en väg många väljer.
Vissa vill börja jobba så snabbt som möjligt och bygger sedan vidare på sin erfarenhet genom att läsa till tandhygienist senare.
Andra vet redan från början att de vill bli tandhygienister och väljer den utbildningen direkt.
Det finns inget rätt eller fel.
