Tandanatomi är grunden för mycket inom tandvården, oavsett om du utbildar dig till tandläkare, tandhygienist, tandsköterska eller tandtekniker. Men tandnummer, kvadranter och tandytor kan vara förvånansvärt förvirrande i början – särskilt när patientens höger plötsligt är vänster från där du sitter.
I den här guiden går vi igenom tandanatomi på ett enkelt och visuellt sätt: tändernas namn, tandnummer, permanenta och primära tänder, tandytor och tandens uppbyggnad.
Kort sammanfattat
Det permanenta bettet delas in i fyra kvadranter och det primära bettet i kvadrant 5–8. Varje tand får ett tvåsiffrigt nummer som visar både var tanden sitter och vilken tand det är.
Vilka olika typer av tänder finns det?
Vi börjar enkelt. Tänderna delas in i olika grupper beroende på var de sitter, hur de ser ut och vilken funktion de har.
Incisiver – framtänder
Incisiverna är framtänderna längst fram i munnen. De har en relativt skarp skärkant och används framför allt för att bita av maten.
Det finns fyra incisiver i överkäken och fyra i underkäken.
Caniner – hörntänder
Caninerna är hörntänderna och sitter direkt efter incisiverna.
De är mer spetsiga och det finns två i överkäken och två i underkäken.
Premolarer – främre kindtänder
Premolarerna sitter mellan hörntänderna och molarerna och används framför allt för att tugga och finfördela maten.
I det permanenta bettet finns fyra premolarer i överkäken och fyra i underkäken.
Molarer – bakre kindtänder
Molarerna är de större kindtänderna längst bak. De har breda tuggytor med flera kuspar och används för att tugga och mala maten.
Den bakersta molaren är det vi brukar kalla visdomstanden.

Tandanatomi – de olika tandtyperna: incisiver, caniner, premolarer och molarer samt deras placering i munnen.
Tandnummer – hur numreras tänderna?
Inom tandvården använder vi tandnummer för att snabbt kunna identifiera exakt vilken tand vi pratar om.
Det permanenta bettet delas först upp i fyra kvadranter.

Tandanatomi: kvadrant 1-4 visar tandens placering i över och underkäken utifrån patientens höger och vänster.
Höger och vänster är alltid patientens höger och vänster
Inte din.
Om du sitter framför patienten kommer patientens högra sida alltså vara på din vänstra sida.
Det är därför tanddiagram kan kännas bakvända när man precis börjat.
Tips: Föreställ dig att du själv är patienten när du försöker hitta rätt kvadrant.
Vad betyder de två siffrorna i tandnumret?
Varje permanent tand får två siffror.
Den första siffran visar kvadranten.
Den andra siffran visar vilken tand i kvadranten det är.
Tänderna räknas från mitten och bakåt:
1 – central incisiv
2 – lateral incisiv
3 – canin
4 – första premolar
5 – andra premolar
6 – första molar
7 – andra molar
8 – tredje molar/visdomstand
Exempel: vilken tand är 11?
1 = kvadrant 1, alltså patientens högra sida i överkäken.
Den andra 1:an = första tanden från mitten.
11 är alltså patientens högra centrala incisiv i överkäken.
Vilken tand är 36?
3 = kvadrant 3, alltså patientens vänstra sida i underkäken.
6 = den sjätte tanden räknat från mitten, alltså första molaren.
36 = första molaren i patientens vänstra underkäke.
När du väl förstår att första siffran = område och andra siffran = tand, blir numreringen mycket enklare.

Tandanatomi – översikt över tandnummer och placering av incisiver, caniner, premolarer och molarer i det permanenta bettet.
Hur numreras mjölktänder?
Det primära bettet, alltså mjölktänderna, använder samma grundprincip – men andra kvadrantnummer.
Här används 5, 6, 7 och 8.

Tandanatomi – tandnummer och kvadrant 5-8 i det primära bettet (mjölktänder).
Det finns fem primära tänder i varje kvadrant och därför räknar vi 1–5 istället för 1–8.
Det primära bettet består totalt av 20 tänder.
Exempel: vilken tand är 51?
5 = patientens högra överkäke.
1 = första tanden från mitten.
Alltså är 51 den högra centrala incisiven i överkäken i det primära bettet.
Och exempelvis:
75 = kvadrant 7 + tand nummer 5
→ den bakersta primära molaren på patientens vänstra sida i underkäken.
Kom ihåg:
Permanent bett = kvadrant 1–4
Primärt bett = kvadrant 5–8
Tandytor – vad betyder M, D, O, B och P?
Att veta vilken tand vi pratar om räcker inte alltid.
Vi behöver också kunna beskriva vilken yta på tanden som avses.
Det är här uttryck som MO, DO och MOD kommer in.

Tandanatomi – översikt över tändernas olika ytor och vilken riktning de vetter mot i över och underkäken.
Mesial – M
Mesial är tandytan som vetter mot mitten av tandbågen.
Tänk: M = mot mitten.
Distal – D
Distal är motsatsen – ytan som vetter bort från mitten av tandbågen.
Ocklusal – O
Ocklusalytan är tuggytan på premolarer och molarer.
Det är alltså den del av kindtanden som möter tänderna i motsatt käke när vi biter ihop.
Buckal – B
Buckalytan vetter mot kinden.
Lingual – L
Lingualytan vetter mot tungan och används framför allt när vi beskriver insidan av tänderna i underkäken.
Palatinal – P
Palatinalytan vetter mot gommen och används för tänder i överkäken.
Incisal – I
Incisalt beskriver skärkanten på framtänderna.
Tandens uppbyggnad – vilka delar består en tand av?
Nu när vi vet vilken tand och vilken yta vi pratar om kan vi titta lite närmare på vad själva tanden består av.
Du behöver inte göra det här mer komplicerat än det är.

Tandanatomi – tandens uppbyggnad med krona, rot och de viktigaste vävnaderna och strukturerna.
Krona
Kronan är den del av tanden som normalt är synlig ovanför tandköttet.
Rot
Roten är delen av tanden som sitter förankrad i käkbenet.
Olika tänder kan ha olika antal och former på sina rötter.
Emalj
Emaljen täcker tandens krona och är kroppens hårdaste vävnad.
Dentin
Under emaljen finns dentin, även kallat tandben.
Dentin utgör en stor del av tanden och innehåller små dentinkanaler. Om dentinet blir blottat kan tanden bland annat bli känslig för kyla.
Pulpa
Längst in i tanden finns pulpan.
Här finns bland annat nerver och blodkärl.
Om pulpan blir inflammerad eller infekterad kan tanden i vissa fall behöva rotbehandlas. Du kan läsa mer om behandlingen i min guide Rotfyllning steg för steg.
Rotkanal
Pulpan fortsätter ner genom tandens rot i rotkanalen.
Rotcement
Tandens rotyta täcks av rotcement.
Rothinna
Mellan roten och alveolarbenet finns rothinnan, som hjälper till att förankra tanden.
Gingiva
Gingiva är det vi till vardags kallar tandkött.
Alveolarben
Alveolarbenet är den del av käkbenet som omger och stödjer tänderna.
Apex
Apex är rotspetsen, alltså den nedersta delen av tandroten.
Överkäke och underkäke – maxilla och mandibula
Två ord du också kommer stöta på mycket inom tandvården är:
Maxilla = överkäke
Mandibula = underkäke
Så om du exempelvis hör mandibeln vet du att det handlar om underkäken.
Det här är ord som snabbt börjar kännas helt normala när du har varit inom tandvården ett tag.
Varför behöver man kunna tandanatomi?
Tandanatomi är inte bara något man pluggar inför ett prov och sedan glömmer.
Du använder den här kunskapen hela tiden inom tandvården.
Du behöver exempelvis kunna förstå vilken tand som ska behandlas, vilken yta som berörs, följa med i journal och status, förstå röntgenbilder och kommunicera tydligt med resten av tandvårdsteamet.
Och mycket annan kunskap blir faktiskt lättare när grunden börjar sitta.
Om någon säger:
“Vi ska laga 26 MO.”
ska du så småningom kunna tänka:
26 → ÖK vänster, första molaren.
MO → mesial + ocklusal.
Det behöver inte gå blixtsnabbt från början.
Börja med kvadranterna och tandnumren. Lägg sedan till tandytorna. Efter ett tag kommer du märka att du inte längre behöver tänka lika mycket.
Läs vidare – använd tandanatomin i praktiken
Nu när du har koll på tandnummer, tandytor och tandens uppbyggnad är nästa steg att börja använda kunskapen i praktiken.
Ett av de tydligaste exemplen är vid en tandundersökning. När tandläkaren går igenom patientens mun behöver du kunna följa med när status uppdateras och förstå saker som “36 DO komposit”, “krona 24” eller “16 MO fraktur”.
Läs Tandundersökning steg för steg – guide för tandsköterskor och se hur tandanatomin används under ett riktigt undersökningsbesök.
Vanliga frågor (FAQ)
Hur många tänder har en vuxen?
Ett fullständigt permanent bett består av 32 tänder, inklusive de fyra visdomständerna. Många vuxna har däremot färre eftersom visdomständerna kan saknas eller ha tagits bort.
Hur många mjölktänder har barn?
Det fullständiga primära bettet består av 20 mjölktänder – fem tänder i varje kvadrant.
Hur numreras tänderna?
Varje tand har ett tvåsiffrigt nummer. Den första siffran visar vilken kvadrant tanden tillhör och den andra siffran visar vilken tand det är, räknat från mitten och bakåt.
Till exempel är 36 tand nummer 6 i kvadrant 3.
Vilken sida är höger och vänster på ett tanddiagram?
Man utgår alltid från patientens höger och vänster, inte från din egen.
Sitter du mitt emot patienten kommer patientens högra sida därför att vara på din vänstra sida. Det här är en klassiker att blanda ihop i början!
Vilken tand är 11?
11 är den centrala framtanden i patientens högra överkäke.
1 = kvadrant 1
1 = första tanden från mitten.
Vilken tand är 36?
36 är den första molaren i patientens vänstra underkäke.
3 = kvadrant 3
6 = sjätte tanden från mitten.
Vad betyder mesial och distal?
Mesial är tandytan som vetter mot mitten av tandbågen och distal är ytan som vetter bort från mitten.
Ett enkelt sätt att komma ihåg det är:
M = mot mitten.
Vad är skillnaden mellan primära och permanenta tänder?
Primära tänder är mjölktänder och det fullständiga primära bettet består av 20 tänder. Permanenta tänder är de tänder som ersätter mjölktänderna och det fullständiga permanenta bettet består av 32 tänder inklusive visdomständerna.
De använder också olika kvadrantnummer:
Permanent bett = 1-4
Primärt bett = 5-8
Måste jag kunna alla tandnummer utantill?
Det kommer med tiden. Börja med att förstå hur systemet fungerar – kvadranten är första siffran och tandens placering är den andra.
När du börjar använda tandnumren vid exempelvis status, röntgen och behandlingar kommer du ganska snabbt märka att du inte längre behöver räkna ut varje tand.
Vill du läsa mer om hur tanden är uppbyggd och fungerar? 1177 har mer information om tänder och munhälsa.


